Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 10—11 - Anmälningar och recensioner - J. Nordlander. V. Ulén och K. Rydén, Lärobok i modersmålet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ANMÄLNINGAR OCH RECENSIONER 1 7 5
1 7 5
Förfmes bemödande att uttrycka sig enkelt och
lättbegripligt skönjes öfverallt. Någon gång skulle kanske förenklingen
ha kunnat utsträckas något längre. När man (sid. 103) skall lära
små barn, att »predikatsfyllnaden är en bestämning, som
medelbart tillägges ett substantiv», så är detta onekligen en ganska
dålig svenska men god tyska. »Die Attribute sind nähere
Be-sthfimungen eines Substantivs», heter det t. ex. i tyska språkläror.1
Anm. har hört erfarna lärare i stället använda »förklaring»,
»upplysning». En förenkling vore det ock, om man i st. f.
»tillägga» begagnade »lägga till». —■ Som en förtjänst må vidare
nämnas, att förf:ne varit försiktiga, när det varit fråga om
nyheter. Glömska af denna grundsats, ha de emellertid till de tre
vanliga satsförkortningarna lagt en fjärde, som de kalla lös
appo-sitioji, som finnes i exemplet: »På Kinnskulle, berömt för sin
naturskönhet, växa många sällsynta växter». Förf:ne själfva
med-gifva ju ock, att denna satsförkortning mycket liknar den, som
man • plägar kalla för attributiv. Anm. tillåter sig föreslå, att
denna nyhet uteslutes i en kommande upplaga.
Korrekturet är väl läst, och endast ett komma-fel ha vi
funnit, nämligen på sid. 113, där det heter: »Svensken», sade
han vidare, »är högsint, ofta i ogjort väder och regeringssjuk».
Här liksom i andra spalten å samma sida skall det ju vid
indirekt anföring stå ett komma efter »väder». — När man sid. 106
möter stadsnamnet Lytzen, blir man litet betänksam. Med glädje
må antecknas, att man sid. 33 finner subst. själ (djuret) skrifvet
på detta sätt. Flera tusende gånger har anm. sett ordet i
norrländska fogderäkenskaper från 1500-talet, hvarvid det
undantagslöst skrifves ined begynnande si, d. v. s. med sch-ljud, såsom
ordet ock lika allmänt uttalats, tills några läroboksförfattare på
1800-talets slut af enfald och ringaktning för språkliga fakta togo
sig före att påtvinga svenskan den från utlandet lånade formen
säl. Några af våra dagars främsta zoologer börja dock nu att
öfverge denna för svenska öron stötande form. — Bokens
utstyrsel är för våra dagar ovanligt god, och så godt papper ser
man icke ofta i våra skolböcker. Trots detta har priset ej satts
högre än kr. 2: 75, bandet inberäknadt. — På det lifligaste skulle
anm. ha velat rekommendera denna förtjänstfulla bok till
införande vid de allmänna läroverken, men stafningen är, dess värre,
ej den för dessa föreskrifna utan öfverensstämmer, åtminstone
delvis, med den, som brukas i Akademiens Ordförteckning af
år ig 16. J. N-r.
1 Från dessa har på sista tiden äfven ordet Aussage importerats;
om med någon synnerlig fördel, må lämnas osagdt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
