Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - C. Billberg. I religionsundervisningsfrågan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i religionsundervisningsfrågan
7
emot med mänsklighetsbegreppet såsom centrum för en
modern religion.
Ehuru detta begrepp är ett idealiserat begrepp, måste
det dock vila på kännedomen om den konkreta
mänskligheten i dess historiska framträdande, vartill kommer, att den
motsvarande etiken måste bliva social till sin natur och därför
kräver kännedom om samhällenas livsvillkor och
utvecklingsriktningar såsom rättesnöre för individernas handlande.
Sociologien åter vilar på övriga abstrakta naturvetenskaper, främst
psykologi och biologi men även på de övriga. De kunna därför
samtliga systematiseras kring sociologien, d. v. s. i sista hand
kring mänsklighetsbegreppet, då hänsyn tages till deras olika
grad av betydelse såväl för nämnda vetenskap beträffande
teorier och forskningsmetoder som också för danandet av
nutidsmänniskans psyke. Härigenom erhålles en systematisering
av vårt teoretiska vetande, åt vilken av Aug. Comte givits
namnet den subjektiva syntesen. Denna är, såsom namnet
antyder, i högre grad än andra synteser en på subjektiva,
d. v. s. psykologiska grunder vilande konstruktion, avsedd
att tjäna en ny religion. Dennas lära utgöres alltså av
naturvetenskaplig livs- och världsåskådning, systematiserad kring
mänsklighetsbegreppet.
Genom att sålunda välja Mänsklighetsbegreppet i stället
för Kristusbegreppet till medelpunkt för den nya religion,
efter vilken alla icke teologiskt troende sträva eller i
samhällets intresse borde sträva, synes man kunna erhålla en för
vår tid avpassad, konsekvent etik och världsåskådning. Det
tredje elementet i varje religion, kulten, kommer av sig själv,
så snart den nya religionen tagit konsten i tjänst för sina
idealiseringar, därest den i övrigt visar sig äga erforderlig livskraft.
Detta är i korthet antytt Mänsklighetens religion, såsom
den av Auguste Comte först framställts.
Då det visar sig vara hög tid, att man i dessa frågor
kommer längre än till blotta önskningar rörande vad tiden
kräver och skrider till att framställa positiva förslag, må vi
återgå till katekesfrågan, om vilken åsyftade diskussion när-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
