Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Anmälningar och recensioner - Otto Rohnström. Fransk skollitteratur: Alphons Daudet, Lettres de mon moulin. Med anmärkningar av Olof Bosson; Alphonse Daudet, Tartarin de Tarascon. Valda kapitel med anmärkningar av Ivan Pauli; Valda Stycken Fransk Litteratur, utgiven av M. L. Wistén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2.6 anmälningar och recensioner
S. 5. Den mest kända titeln på Perraults sagosamling är
väl: Contes de ma mere V Oie. De av Daudet citerade orden
tyckas, att döma av det arkaistiska: »ou si je monte», vara
hämtade ur någon äldre version än Perraults, som ju utgivaren
själv citerar i kommentaren.
S. 9. För en svensk läsare hade det varit av intresse, om
det i kommentaren meddelats, att Mistral erhållit Nobelpriset.
S. 15. Trots den stora vandalism, som det härliga
påvepalatset i Avignon fått undergå, vet jag dock knappast, om det
i sin nuvarande, delvis restaurerade gestalt bör kallas »ruiner».
S. 16. I sin iver att framhålla den exotiska karaktären av
Tartarins trädgård genom att uppräkna dess många sällsynta,
utländska trädsorter, tyckes Daudet göra sig skyldig till att
såsom två olika växter upptaga en och samma, enär nopals är
identisk med figuiers de Barbarie, båda namnen betecknande en
Opuntia-art, känd för sina ätliga frukter, figues de Barbarie, s. k.
indiska fikon.
S. 18. Faire les cent coups, »härja» snarare än »driva sitt
ofog»; s. 20. Nemrod doublé d’un Salomon — doubler är här
naturligtvis icke »fodra», utan fördubbla, tillöka: en Nimrod
tillökad med en Salomo, d. v. s. både en Nimrod och en Salomo
i en och samma person; s. 52. poulpe — bläckfisk.
S. 67, r. 17. På tal om utelämnat »pleonastiskt» ne citerar
utg. Hultenberg, som i sin franska skolgrammatik icke alls
vidrör detta fall, och Plattners Ausführliche Grammatik der franz.
Sprache, som berör detsamma. Härtill må anmärkas, att redan
Edströms Kortfattade språklära antyder, att ne ej är nödvändigt,
och i Edströms Skolgrammatik (1918) är framställningen av detta
fall klar och tydlig. Varför gå över ån?
S. 67. r. 25. bourriquot i st. f. bourriquet, diminutiv av
bourrique beror väl på suffixbyte genom inflytande av den
moderna provençalska formen bourrico, fem. av bourric, av lat.
burricus — liten häst; s. 91. mons, förkortning av monsieur i
föraktlig och ironisk ton; det kunde tilläggas, att uttrycket över
huvud är föråldrat.
Av Valda Stycken Fransk Litteratur för hem och skola,
utgivna av lektor Wistén, har nu ytterligare ett häfte utkommit.
Samlingen synes mig, liksom det föregående häftet, något ojämn.
Bredvid en del alldeles förträffliga och för lärjungarna intressanta
saker, såsom t. ex. de båda bitarna av Anatole France Un
Apologue och det roliga kapitlet ur Le Livre de mon ami,
LErmitage du Jardin des Plantes, Maupassants karakteristiska Le
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
