Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Axel Chambert. Om Sten de Geers »Karta över befolkningens fördelning i Sverige»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
50 axel chambert
industriarbetets eller samfärdselns linjer, som äro att anse
som följder av befolkningsfördelningen och som äro lika
gamla som den eller* yngre. Naturen liksom folkets liv är
mångskiftande och de geografiska faktorerna ävenledes många,
En stark begränsning till ett fåtal jämförelseobjekt blir därför
nödvändig för bevarande av kartans klarhet och läsbarhet.»
Det är en rik mängd statistiska data, som bilda
grundvalen för författarens karta, och dessa statistiska uppgifter
ha återgivits på ett sällsynt klart och samtidigt verkligt
geografiskt sätt. Det är först och främst befolkningsstatistikens
siffror men också statistiska uppgifter rörande Sveriges
sam-färdsleder, som på ett lättfattligt sätt meddelas. Antalet 100
invånare på landsbygden återgives med en svart prick på
kartan, mindre stadsorter med hundratalsprickar, ordnade i
grupper kring ortens centrum, och större orter med sfärer,
vilkas volym är i proportion till de svarta hundratalsklotens.
För beteckning av bygdens täthetsgrader (obebott land, spridd
bebyggelse, gles bygd, tät bygd) har graderad kolorit
använts. Vilket stort värde även från pedagogisk synpunkt få
ej dylika statistiska uppgifter, som inlagts å kartan på detta
sätt! — Linjer för järnvägar och landsvägar ha blivit
förstärkta i proportion till deras betydelse. De femton mest
trafikerade järnvägarna i Sverige med trafik över ett visst
bestämt gränsvärde äro på kartan tecknade som till 5/ô av
längden med röd färg fyllda dubbellinjer och de övriga
järnvägarna med dubbellinjer blott till fyllda. Jämte alla år
1917 för trafik öppnade banor ha å kartan utmärkts viktigare
beslutade eller under byggnad varande järnvägar genom
dubbellinjer med fina tvärstreck men utan fyllnad. Bland de
nyss nämnda viktigaste järnvägarne upptagas också de båda
malmbanorna Grängesberg—Oxelösund och Narvik—Luleå.
Här är det den stora och alldeles dominerande godstrafiken,
som gör, att dessa banor komma över gränsvärdet.
»Landsvägar med regelbunden automobiltrafik ha erhållit en
särskild beteckning», säger författaren i sin nyssnämnda beskriv-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
