Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Axel Chambert. Om Sten de Geers »Karta över befolkningens fördelning i Sverige»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
de geers karta över »befolkningens fördelning» 51
ning, »som låter den framstå såsom en övergångsform mellan
landsväg och järnväg.» — Angbåtslinjerna ha utmärkts
medelst röda punktrader, lika för linjerna på havet, sjöarna,
floderna och kanalerna, och stor fullständighet har uppnåtts
vid åskådliggörandet av den regelbundna sjöfartens normala
leder i Sverige. Tiden har dock ej, säger förf., tillåtit ett
realiserande av hans skisserade förslag att kartografiskt
åskådliggöra sjöfartens intensitet samtidigt med dess
verkliga, exakt bestämda vägar. — Det är visserligen sant, att
man i många fall ej kan få de behövliga statistiska
uppgifterna direkt från kartan och att man i andra fall behöver
kompletterande siffror till kartans framställning. Jag tror
dock, att ett användande av en karta som denna är ett steg
i rätt riktning fram mot en fullödigare undervisning, framför
allt i ekonomisk geografi. På denna väg kommer man nog
att gå fram mer och mer. Ett meddelande av torra siffror
blir annars lätt död barlast. Siffrorna och tabellerna bli
gärna allt för abstrakta för att ge en levande bild av den
geografiska verkligheten och äro ju dessutom svära att
minnas. Men just genom kombinationen med kartan, som
här har skett, få de mera av det liv, som de skola
framställa. Den strävan, som här möter oss, efter ett mera
åskådligt sätt för talvärdenas framställning är ett glädjande
tidens tecken.
Den metod, som hittills använts för framställning av
kartor av detta slag, har ju varit den relativa, med medeltal
för avgränsade områden. Detta sätt är tydligen det enda
möjliga, när det gäller kartor i mindre skala. På en
dylik, t. ex. över Europa, är det de relativa talen, som
intressera oss i första hand. Man vill ha en totalvy, som
framhäver de stora olikheterna mellan de olika delarna. När
det gäller vårt fosterland, ställer sig saken annorlunda,
som förut påpekats. Den föreliggande kartan använder en
helt ny metod — den absoluta prickmetoden1, som ger be-
1 Intressant är att i författarens beskrivning läsa om hur han kommit
till tanken på denna metod (Beskrivn. sid. 21).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
