Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Axel Chambert. Om Sten de Geers »Karta över befolkningens fördelning i Sverige»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
52
axel chambert
folkningssiffrorna i absoluta tal. Det är glädjande att
konstatera, att denna metod kan ge oss både totalbilden och
detaljerna. Dess stora fördelar ligga i den konsekventa
tillämpningen av talvärdenas åskådliggörande. Städers och
stadsorters invånarantal har intecknats med sfärer, som till sin
volym fullständigt motsvara sammanfattningen av det antal
prickar, de representera. Tack vare detta förfaringssätt har
förf. fått en bättre överensstämmelse mellan stadsarealen
och invånaretalet, om också de två sakerna ej fullständigt täcka
varandra. Gränsen mellan sfärer och »pricknät» går i
allmänhet vid ett invånareantal av 5 000. Allför stora pricknät
uppta nämligen för stor yta i förhållande till den, som de
verkligen beteckna. Förstadsorterna till Stockholm och
Göteborg, även sådana med mindre än 5 000 inv., ha tecknats med
sfärer för utrymmets skull. Detta ger den fördelen, att
de vid en hastig blick på kartan lätt kunna jämföras med
den stad, de betingas av. Även andra orter under 5 000,
nämligen mindre handelscentra, ha tecknats med sfärer,
under det att industriorter tecknats med pricknät, vilka senare
då bli ett led i den konsekventa framställningen av
industribebyggelse. Kiruna t. ex., med 9000 invånare, har
tecknats med pricknät. Förf. vill härmed framhålla den
nyssnämnda skillnaden mellan industriorter och handelscentra.
Prickarnas antal kan naturligtvis ej avläsas på större
avstånd från kartan — jag tänker mig nu denna använd som
väggkarta — trots den utomordentliga anordningen i nord—
sydlig och ost—västlig riktning. Men man får en god
uppfattning av de svarta ytorna i exakt proportionerlig storlek,
något som är minst lika viktigt. Den svarta färgen mot vit
eller gul botten ger god relief åt kartbilden. Som förut
nämnts, har dessutom särskild hänsyn tagits till ortens
tyngdpunkt vid prickfördelningen. Färgskalan (tät bygd, gles
bygd, spridd bebyggelse och obebodd bygd) motsvarar ej
fullt den på en vanlig relativitetskarta. De färgade ytorna
framställa visserligen befolkningens relativa fördelning, men
docenten de Geer har genom kombination av matematisk^
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
