Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Axel Chambert. Om Sten de Geers »Karta över befolkningens fördelning i Sverige»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
54
axel chambert
skånska fisklägenas koncentrering till tre utlöpande partier
av kusten, glasindustriens förläggning o. s. v.
I början av denna uppsats påpekades, hurusom den
genetiska geografien lätt kommer att bygga på lösan sand,
när man ej har tillgång till en karta, som klarlägger
orsaks-och följdförhållanden.
Men med en dylik karta till hjälp kan mångt och
mycket lättare förklaras.
En »tätbygd» utmed Norrlandsälvarna t. ex. framkallar
frågan: »Varför bo människorna just här i den annars karga
bygden?» — Här i dalgångarne ha de fruktbara lerorna lagt
sig, människorna finna skydd för de kalla vindarne och
lämpliga boplatser; fiskevatten och möjligheter till samfärdsel
mellan nybyggena finnas o. s. v. — Befolkningskartan visar
oss vidare, hur prickarna samla sig vid flera vattendrags
sammanflöde, hur befolkningen hopas vid de välbelägna
vattenfallen etc. Den naturliga förklaringen ligger nära till
hands: den större möjligheten, som två älvars sammanflytande
erbjuder till förbindelse mellan tvenne dalbygder, industriens
och därmed bebyggelsens dragande till vattenfallet etc. —
Många gånger kan det vara fördelaktigt att samtidigt ha
den geologiska väggkartan uppe till jämförelse. Man vill
t. ex. visa, hur befolkningens utbredning följer ett smalt
ring-formigt bälte i silursänkan invid Siljan, under det att horsten
i mitten är så gott som obebodd. — I den småländska
platåbygden är den marina gränsen utlagd, och man ser,
att folket här, egendomligt nog, bor ovanför denna gräns
uppe på platåerna eller på de högre sluttningarna.
Orsaken är den tidiga nattfrosten i dalgångarne, en klimatisk
faktor alltså, som har sin grund i höjdförhållanden.
I Norra Upland och angränsande trakter av Västmanland
grupperar sig befolkningen ofta i merendels dubbla i nord—
sydlig riktning gående rader. Här är det andra topografiska
former — rullstensåsarne (även de med sin särskilda
beteckning å kartan inom den s. k. sandåsbygden), som äro orsaken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
