Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Anmälningar och recensioner - Emil Solander. F. Berndtson, Förberedande kurs i geometri - Carl Allgén. Frans Broddesson, Praktiska studier i biologi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2.6 anmälningar och recensioner
het är »enklare» än sfärens. — Sid 29. »De vinklar, som
hava spetsen och ett ben gemensamt och vilkas andra ben
ligga på var sin sida om det gemensamma benet, kallas
sidovinklar». Sid. 31. »Om två räta linjer skära varandra, kallas
de motstående vinklarna vertikalvinklar och de närliggande
na-bovinklar». I Sverige kallas förf:s nabovinklar för sidovinklar;
termen »nabovinklar» har ref. här för första gången i sitt liv
sett, åtminstone i en svenskspråkig bok. — Sid. 72
sammanställas kongruenssatserna för triangeln, men i annan ordningsföljd
än i Euklides; något skäl för omkastningen är svårt att
upptäcka.
De här framställda små anmärkningarna äro, som man finner,
ej av natur att i någon betydligare mån förringa bokens värde.
Detta förhöjes däremot väsentligen av en samling på 205
övningsuppgifter, de allra flesta, som sig bör, enkla och naturliga.
En av dem, n:o 5: att klippa sönder en given likbent triangel i
4 kongruenta likbenta trianglar, torde emellertid lämpligen böra
flyttas fram, tills läran om trianglars kongruens genomgåtts, dä
även den strax därförut lämnade härledningen av en triangels
vinkelsumma ger en välbehövlig ledning för dess utförande.
Satsen kan då ock utsträckas till en godtycklig triangel.
E. S.
Frans Broddesson, Praktiska studier i biologi för semi
narier, allmänna läroverk och lantbrukets lägre fackskolor.
Bergvalls förlag 1919.
Genom detta sitt nya arbete har förf. skänkt vår biologiska
skollitteratur en värdefull och välbehövlig bok. Läroboken
omfattar såväl botanik som zoologi. Den zoologiska delen bildar
ett slutet helt (sid. 10—24) och omfattar följande områden,
nämligen: vävnaderna, matsmältningen, blodet, andningen och
sinnesorganen. Botaniken däremot är uppdelad på 2 kapitel,
nämligen Botanik I (sid. 5 —10), omfattande växtanatomi, och
Botanik II (sid. 25—38), omfattande växtfysiologi. Man kan
undra över vad förf. har för motiv för sin splittring av botaniken
i 2 kap., skilda åt av zoologien. Möjligen har han tänkt sig,
att de olika gebiten böra genomgås i den ordningsföljd, som är
angiven i boken. Det hade enligt recensentens mening varit
bättre, om botaniken fått bilda ett enhetligt kapitel för sig. Den
avdelning av läroboken, som utan tvivel har den största
förtjänsten och är den mest välbehövliga för skolan, är den zoologiska.
Den växtfysiologiska delen ger, synes det mig, inga nya impul-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
