Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Nils Hänninger. Om felkategorier i modersmålsuppsatser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om felkategorier i modersmålsuppsatser.
Av Nils Hänninger.
Vilken metod man än använder för genomgång av ett
lag modersmålsuppsatser, torde behovet av en systematisk
uppställning av de förekommande felaktigheterna göra sig
gällande, n. b. om man ej tillgriper den — åtminstone då
det gäller större uppsatslag — alltför tidsödande och föga
givande utvägen att genomgå varje uppsats för sig.
Ett dylikt systematiskt protokoll får sin särskilda
betydelse därigenom, att lärjungens uppmärksamhet bestämt
inriktas på vissa, mer eller mindre ofta återkommande
felkategorier, vilka gärna böra förses med belysande
typexempel. Fördenskull bör givetvis varje särskild felkategori i
systemet insättas så, att den blir vederbörligen framhävd i
elevens medvetande. Härvidlag är det naturligtvis av vikt,
att systemet är i görligaste mån logiskt uppbyggt, varvid de
olika kategorierna komma att utesluta varandra. Men även
den ordning, vari felen genomgås, spelar en roll. Sålunda
böra exempelvis i ett sammanhang belysas de felaktigheter,
som äro att hänföra till språkets »inre» sida, s. k.
dispositions-och tankefel, o. s. v. Vidare är det önskvärt, å ena sidan
att kategoriernas antal så mycket som möjligt begränsas, å
andra sidan att de utan alltför stor pressning kunna inrymma
alla de slag av fel, som vid genomgången böra behandlas.
Det är naturligtvis ej nödvändigt, att lärjungarna städse
hållas i kontakt med denna systematisering av felen. Jag
kan dock ej underlåta att framhålla, att, såvitt jag kunnat
konstatera, ett dylikt schema över olika slags fel åtminstone
for vissa lärjungar har sin stora betydelse. De flesta
modersmålslärare torde ha gjort den erfarenheten, att elever även
5 — 20116. Pedagogisk Tidskrift 1920. Häft. 4.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
