Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Nils Hänninger. Om felkategorier i modersmålsuppsatser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
66
nils hänninger
vid upprepad genomläsning av en kria efter konceptets
avfattande ej lyckats i större utsträckning undanröja de fel,
som insmugit sig. Säkert är i varje fall, att en dylik
genomläsning gör bättre verkan, om den, för varje gång den
företages, inriktas på en viss bestämd felkategori, t. ex.
prono-minalfel, upprepning o. s. v. Slutligen — jag tänker härvid
närmast på seminarierna — kan schemat även få
användning på det sätt, att eleverna en eller annan gång själva få
under detsammas kategorier inordna sina fel, varigenom de
direkt tvingas att reflektera över arten av och innebörden i de
oegentligheter, som förekommit i deras uppsatser.
I det följande tillåter jag mig framlägga ett förslag till
systematisering av ovan omtalat slag. Förslaget inrymmer
nio huvudkategorier; det är givet, att dessas antal med
lätthet kan, om så av någon skulle befinnas önskvärt, utökas,
därigenom att någon av underavdelningarna göres till
huvudkategori. Lämpligheten av flera eller färre kategorier är ju
beroende av mångahanda omständigheter.
I. Fel vid stoffets insamlande. Härunder inordnas alltså
fel, som äro att hänföra till missuppfattning av det givna
ämnet och utelämnande av viss del av ämnet, samt slutligen
faktiska misstag och felaktiga uppgifter.
II. Tankefel vid stoffets behandling. Hit höra först och
främst felaktig disposition, vidare logiska brister i detalj
behandlingen, inkonsekvenser o. dyl. (t. ex.: Den
fransk-klassiska smaken hade uppstått under opposition mot
marinis-men, och i motsats till denna utmärktes den av
regelbundenhet och korrekthet. Därför utgjordes den närmaste tidens
dikter också till stor del av lärodikter) och slutligen dunkla,
meningslösa eller vilseledande uttryck, i den mån, som de
vittna om oklar tankegång.
III. Pleonasmer och tavtologier.
De tre hittills anförda kategorierna avse alla språkets
»inre» sida, tankesammanhanget. I det följande komma
felen mot den yttre språkformen. Den fjärde kategorien blir
den svårhanterligaste och frestar onekligen mest till klyvning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
