Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Carl Rebbe. En enhetlig skolkommatering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en enhetlig skolkommatering 7 i
7 i
slag, och förenats, endast för att sönderslita fäderneslandet.
I veten, huru denna söndring, fött av sig, agg, agget, hämnd,
hämnden, förföljelser, förföljelserna, nya statsvälvningar.
2. Mankells kommatering: I bören icke, förundra eder,
att jag ej, i dag, emottager eder, med samma glädje, som
då I, tillförene, samlats, kring tronen. Det är en, bedrövlig,
men allmänt känd, sanning, att hat, och tvedräkt,
sönderslitit riket. Svenska folket, har, sedan längre tider tillbaka,
varit skilt, genom tvenne partier, vilka delat det, liksom i
tvenne folkslag, och förenats, endast, för att sönderslita,
fäderneslandet. I veten, huru denna söndring, fött av sig,
agg, agget hämnd, hämnden förföljelser, förföljelserna nya
statsvälvningar.
Gjerdman anmärker att han själv vid uppläsning av
stycket pauserar ibland som Mankell, ibland som Brate, ibland
som ingendera. Han anser att det ännu icke är möjligt att
för en sådan kommatering uppställa hållbara regler. Och jag
tror det är högst tvivelaktigt, om det någonsin blir möjligt.
Även den nu brukliga s. k. logiska kommateringsprincipen
förkastas av Gjerdman. Han anser att den i bästa fall
endast ger upplysning om hur texten skall uppfattas ur
»sats-lösningssynpunkt». Och en sådan upplysning anser han icke
vara till något gagn varken för den i satslärans mysterier
invigde eller för den därom okunnige.
Sedan G. förkastat båda de nämnda principerna, uppstälr
1er han en tredje att uteslutande användas, nämligen
tydlighetsprincipen. Hans mening är »att komma bör utsättas
då det kan befrämja tydligheten, förhindra
missuppfattning, oklarhet, svävning; däremot icke när
meningen är fullt klar ändå».
Införandet av en dylik princip skulle, menar han,
medföra stora lättnader för lärare och lärjungar. Uppsatserna
på lågstadiet förete en så enkel satsbyggnad, att läraren här
skulle få mycket liten anledning att syssla med
kommateringsfrågor. Och om periodbyggnaden i de högre klassernas
uppsatser blir något mera invecklad, bör satsläran vara så väl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
