Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Carl Rebbe. En enhetlig skolkommatering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En enhetlig skolkommatering.
Av Carl Rebbe.
Under den senare tiden ha från olika håll inkommit
uppmaningar till Modersmålslärarnas Förenings arbetsutskott att
söka åstadkomma enighet i fråga om de kommateringsregler
som användas i skolorna. Följande uppsats kan möjligen
ge uppslag till diskussion i tidskrifter och inom
ortsföreningarna av M. L. F., och med ledning därav torde det
sedan bli möjligt för arbetsutkottet att framlägga förslag till
gemensamt antagande.
I en uppsats i Språk och Stil 1914 behandlar Gjerdman
de två motsatta principer, som uppställts för kommateringen:
den logiska, på vilken våra gängse kommateringsregler stödja
sig, samt den fonetiska, som vill göra kommat uteslutande
till ett paustecken.
Gjerdman förkastar båda dessa principer.
Hans slutomdöme om den sistnämnda blir: »att den
fonetiska kommateringen är för den skrivande till stort besvär
och för den läsande olämplig samt att det är högst
tvivelaktigt om den skulle nämnvärt bidraga till en god
uppläsning». Han illustrerar sitt omdöme genom att anföra ett
utdrag ur ett tal av Gustav III, kommaterat enligt
pauserings-principen dels av Brate, dels av Mankell.
Jag anför en del av utdraget.
i. Brates kommatering: I bören icke förundra eder, att
jag ej i dag emottager eder, med samma glädje, som då
I tillförene, samlats kring tronen. Det är en bedrövlig, men
allmänt känd sanning, att hat och tvedräkt, sönderslitit riket.
Svenska folket, har sedan längre tider tillbaka, varit skilt
genom tvenne partier, vilka delat det, liksom i tvenne folk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
