Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Gunnar Rudberg. Latingymnasiet i Norge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
82
gunnar rudberg
de »forberedende prover» i latin och grekiska vid universitetet,
som inrättats genom lag av år 1903, och själva ämbetsexamen.
Skrivelsen fick starkt stöd från universitetshåll, framför allt
från teologiska och historisk-filosofiska fakulteten, som genom
en kommitté påyrkar 10 à 12 timmar latin i veckan
under 3 år, medan man för grekiskans skull närmast tänker på
privatgymnasierna. En svensk fäster sig särskilt vid det
ytterst temperamentsfulla yttrande, vari prof. L. Dietrichson
tillstyrker en förbättring från allmänt kulturell synpunkt.
Det akademiska kollegiet följer fakulteterna.
Så kom ett avbrott i aktionen 1915 genom
undervisningsrådets yrkande, att det hela då ej skulle föranleda
någon åtgärd. Emellertid kommo präster och lärare följande
år med nya påminnelser, och undervisningsdepartementet
fann nu, att det måste bli något mera helstöpt än f. n. med
den klassiska undervisningen. Rektor R. får i uppdrag att
utarbeta ett förslag. Det är detta, som ovan berörts.
Förslaget cirkulerar bland landets skolor. Stämningen
är i allmänhet gynnsam för detsamma; på sina håll är man
oviss, om matematiken bör inskränkas och ej fastmer
»naturfag» (kemi och biologi), och man vill ej ge franskan så svag
ställning för dem, som läsa grekiska (så i Kristiania); på
vissa håll uttalar man sig mot införande av grekiska, medan
man på andra vill ha det vid alla latingymnasier, ej blott
vid katedralskolorna. — För universitetets yttranden redogör
prof. N. i sin uppsats. Teologiska fakulteten ger sitt varma
bifall, medan juridiska fakulteten ej vill gå med på en
inskränkning av matematiken. Prof. Stang har ett längre
yttrande till förmån för naturvetenskaplig bildning och mot
latinet som grundval för modern allmänbildning; han tänker
sig en ny naturvetenskaplig »andenexamen».
Historisk-filosofiska fakulteten tillstyrker den föreslagna koncentrationen
kring latin och franska, men hade önskat en bättre ställning
för latinet (27 i st. f. 22 veckotimmar); man vill också gärna
ha med franskan för blivande »greker», vilket nås genom
strykning av »realfag». Och hellre än en otillfredsställande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
