Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Gunnar Rudberg. Latingymnasiet i Norge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
latingymnasiet i norge 83
undervisning i franska önskar man dess timmar använda till
undervisning i antik kulturhistoria, vilket rektor R. föreslagit
för första gymnasieklassen på den språkligt-historiska linjen
utan latin. — Även kollegiet tillstyrker utan att gå in på de
specialförslag, som varit uppe t. ex. i juridiska fakulteten.
Också undervisningsrådet finner sig numera böra gå med
pä en reform i föreslagen riktning (i skrivelse den ii. okt.
1919). Dock reducerar man levande språk i stället för
matematik för att utjämna ökningen av latintimmarna; på
real-linjen få engelska och franska någon ökning, på latinlinjen
tas tre timmar från tyskan, som tänkes sluta med ett lättare
prov i andra klassen, och en från engelskan (6 i st. f. 7
veckotimmar). Franskan förlägges med 5, resp. 7 timmar
till de båda sista åren, för att ej börja samtidigt med latinet
(rektor R. 4, 4, 4 t.). För dem som läsa grekiska delas
franskan upp på andra och tredje åren med tre timmar
under vardera, medan tyskan får tre, resp. två timmar under de
båda första åren; skriftligt prov bortfaller.
Så kommer frågan före i departementet, som sluter ut
grekiskan — med den knappt hållbara motiveringen, att det
vore fördelaktigt att koncentrera sig kring ett av de antika
språken. För övrigt sluter man sig till rektor Ræders
förslag — mot undervisningsrådet. Detta blev alltså innehållet
i propositionen till 1918 års storting (Ot. prop. n:r 36).
Emellertid kom frågan då ej under behandling;
propositionen blev återtagen efter förslag av kirkekommittén.
Följande år hade departementet delvis ändrat ställning.
Grekiskan *hade under tiden fått kraftigt tillstyrkande från såväl
teologiska fakulteten vid universitetet som
menighetsfakulteten, på denna punkt fullt ense; också landets biskopar och
missionsskolan i Stavanger yttrade sig i samma riktning.
Undervisningsrådet håller på sitt sista förslag, under
betonande av, att avgörandet brådskar, ty antalet kompetenta
lärare i grekiska blir allt mindre. Departementet böjer sig
för det enhälliga kravet, ehuru det — väl med rätta —
anser, att prästbristen har djupare grunder än svårigheter i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
