Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Elias Wessén. Undervisningen i danska och norska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
100
ELIAS WESSEN
vara — utan förlust — de värden, som ligga i våra
grannfolks moderna litteratur på med vårt eget så befryndade
tungomål? Exempelvis den norska dramatiken från
1800-ta-lets senare hälft, Ibsen och Björnson. Eller var ha vi i
vår litteratur, eller överhuvud taget i någon litteratur,
motsvarigheter till de breda belysningar av hela tidevarvs och
generationers andliga liv som i den danska romanen, hos
J. P. Jakobsen och Henrik Pontoppidan? Den uppfattning, som
man ofta möter här i landet, att Norges litterära storhet
blott var en kort episod och att vi nu intaga en självklar
och obestridlig rangplats i Norden, vittnar endast om
bristande bekantskap å vår sida med de verkliga förhållandena.
Ju mera vi sträva efter att skapa en verkligt svensk skola,
desto mera måste denna också i någon mån och efter
måttet av sina krafter bli en skandinavisk skola, däri ger jag
fru Silfverbrand-Erikson rätt. Skall modersmålet i våra
högre skolor verkligen intaga den centrala plats, som
tillkommer det och som vi hoppas, att det skall vinna, då
måste också mera uppmärksamhet än hittills ägnas studiet
av våra grannländers språk och litteratur.
En verklig förbättring beträffande danskan och norskan
kan emellertid endast nås, om modersmålet får ett ökat
utrymme på gymnasiernas timplan. Detta kräves som bekant
även av andra skäl. Vad man närmast skulle kunna hoppas
att få, är en tredje timme i andra ringen.1 För att det
mål, som uppställes i de metodiska anvisningarna, skall
kunna nås och ej som hittills bli en bedräglig skylt på
papperet, fordras åtminstone 25 à 30 timmar, d. v. s. en
veckotimme under ett års tid. Detta torde lämpligen kunna
fördelas på ring II och III så, att man under vårterminen i ring
II läste norska en timme i veckan, under höstterminen i
ring III danska en timme i veckan.2
1 Detta av hänsyn till danskan och norskan. Självfallet är jag f. ö.
ense med Göteborgslärarna i deras krav på större timantal.
2 Naturligtvis är det till arbetets fromma, om läsningen koncentreras
till en kortare tid av terminen, då norska, resp. danska läses alla dispo-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
