Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Adolf Rydberg. S. k. satsförkortningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
s. k. satsförkortningar 119
123
attribut» ha bägge det dubbla felet att vara i sig själva
oriktiga och leda tanken in på orätta vägar. En riktigare
benämning på dessa tvä i det hela likartade uttryck är »löst
(el. fristående) predikativ».
III. Vad slutligen den s. k. fristående
satsförkortningen angår, av typerna »honom undantagen», »minst
sagt», »sanningen att säga» o. d., så råder knappt någon
meningsskiljaktighet om dess natur. Enl. Rebbe utgör den
ett adverbial, BräTE (§ 200) betecknar den som en
ofullständig adverbialsats.
Termen »fristående satsförkortning» är alltför allmänt
hållen för att ge verklig upplysning om ordförbindelsens
innehåll. Med ett mera träffande namn skulle uttrycket kunna
betecknas som »löst (el. fristående) adverbial».
Undersökningen av de s. k. satsförkortningarna har givit
till resultat:
att dessa ordförbindelser ej uppkommit genom förkortning av
fullständiga satser, och att benämningen »satsförkortning»
alltså är oriktig;
att objekt med infinitiv utgöres av ett substantiviskt
objekt jämte en predikat i vt stående infinitiv;
att s. k. attributiv satsförkortning (liksom predikativt
attribut) ej är ett attribut utan ett predikativ;
att s. k. fristående satsförkortning är ett adverbial.
De oriktiga och vilseledande termerna kunna utbytas,
förslagsvis: »satsförkortningar» (om deras sammanförande i en
särskild grupp synes nödigt) mot »fristående
bestämningar», »attributiv satsförkortning» (och »predikativt attribut»)
mot »löst (el, fristående) predikativ» och »fristående
satsförkortning» mot »löst (el. fristående) adverbial».
Genom en sådan åtgärd vinnes ej blott förenkling av de
grammatiska kategorierna utan också språklig sanning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
