- Project Runeberg -  Pedagogisk tidskrift / Femtiosjätte årgången. 1920 /
130

(1903-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Vilh. Vessberg. Ett försök med skriftlig studentexamen i historia i Danmark

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

vilh. vessberg

motiverade Bismarck de provisoriska finanslagarnaf 3) Vilka
voro huvudorsakerna till det nordamerikanska inbördeskriget
1861 —1865? Den fjärde gruppen innehöll endast en fråga,
som skulle bevaras på högst tre sidor. Den löd: de
vikti-tigaste landboreformerna i Danmark sedan 1784.

Stickfrågorna besvarades i allmänhet rätt, av de 51
prövande gjordes blott få fel. På I: 2 godkändes både England
och Japan, på I: 4 både 1905 och 1906 (ber. på att en
lärobok hade oriktigt år), på 1: 6 fick glömska av 1918 passera,
när det övriga var riktigt, på II: 1 godkändes både 1814 och
1905 (det övervägande flertalet hade lyckligtvis 1814), på II :
5 både »omsättningsmedel» och »värdemätare» (för »materiella
värden» hade de flesta examinander tillagt), på II: 6 måste
»Nej» godkännas, tack vare formuleringen. Genom gruppen
III, som var intressantast, prövades i någon mån förmågan
att resonera. Grupp IV skulle ådagalägga kunskaperna på
ett sammanhängande område; fordringarna kunde här icke
ställas så högt, för godkänd fordrades blott något av vad
som skett efter 1860.

Bedömningen tillgick så, att det gavs en »karaktär»
(betecknad med en siffra) för varje fråga, dessa
sammanräknades gruppvis, så dessa fyra »karaktärer» tillsammans. För
ett klart fel i I—II gavs o. I III och IV visade sig behovet
av mellankaraktärer (-f- ?), vilka hade passat för de flesta.
I Randers blev betygsmedeltalet 5,48, i Aarhus 5,44 (högsta
poäng = 6). En viss svårighet att utttycka sig kortfattat
kunde konstateras, särskilt hos flickorna, vilka i det hela
visade sig en smula svagare än gossarna. De höga betygen
kunde tyda på att frågorna voro för lätta, men vederbörande
hade med flit sökt undvika verkliga svårigheter och
petitesser.

Som fördelar med ett sådant skriftligt prov framhållas:
1) lärjungarna bliva fullt likställda; 2) pensum måste vara
ordentligt genomgånget; det måste svaras precis, utan »vrövl»;
3) om en lärjunge icke lärt sig ett visst kapitel, kan han icke
falla igenom blott på grund därav; 4) om icke frågorna äro

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:50:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pedagtid/1920/0138.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free