Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Nat. Beckman. Ett par modersmålsfrågor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
144 nat. beckman
lors nuvarande ledning, kan omöjligt dölja för sig, att vi ändå
på just detta område rikligen erfara, att frågorna numera
förberedas med en helt annan sakkunskap än tidigare. Men
vissa missnöjesanledningar, dels befogade, dels alldeles
obefogade, kunna ju alltid finnas. Och därav kritiken.
Nu ha vi fått ett par förslag till ändring. Det ena är
synnerligen radikalt; jag känner det blott från tidningarna
och skall dels av detta skäl, dels av andra icke nämna
upphovsmannen. Men förslaget löser den gordiska knuten med
ett Alexandershugg. Modersmålsuppsatsen är besvärlig, låt
oss avskaffa hela provet eller låt oss åtminstone icke fordra
godkänd modersmålsuppsats som oeftergivligt villkor för
godkännande i studentexamen.
Jag tror mig icke behöva spilla många ord på detta
förslag. Så djupt ha vi väl ändå inte sjunkit, att vi på allvar
vilja vara med om att det för en ung man, som skall få
tillfälle gå in i högskolor, de där var i sin stad bereda för
tillträde för ledande befattningar inom statens och näringslivets
tjänst, bör befrias från plikten att kunna ge en liten skriftlig
framställning av ett enkelt ämne.
Man skulle kunna nöja sig med att hänföra förslaget till
den tendens att »göra alla till lags», som gjort, att vi väl
numera nästan alla med mycket ringa glädje tänka på den
nya regimens första tid. Men en något mer principiell
belysning torde det förtjäna. Vår tid är demokratisk, och
skolans utveckling kommer, antingen nu den enskilde vill det
eller icke, att gå i demokratisk riktning. Men demokratiens
krav på detta område blir icke ett slappande av fordringar
— dä demokratien blir medveten om sina medel och sina
mål. Vad demokratien vill åt, är just det, att en person
skall bli bättre situerad icke därför, att han är överlägsen i
begåvning och duglighet, utan därför att föräldrar eller
mecenater hållit honom i en viss skola en viss tid. Det är
möjligt, att demokratien kommer att underskatta vissa slag av
kunskaper, som för den oinvigde kunna te sig såsom lyx,
t. ex. kunskapen om sådana språk, som förmedla vår kunskap
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
