Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 10 - Anmälningar och recensioner - Vilh. Vessberg. Estlander & Rolfsen, Berättelser ur världshistorien - Vilh. Vessberg. Nordens årsbok 1920
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I 2 6
I 2 6 anmälningar och recensioner
Rolfsens, nya tiden på Estlanders framställning. Boken har
fått ett måttligt omfång (delarna resp. 156 och 141 sid.) och
motsvarande prisbillighet. Den är närmast avsedd får våra mest
utvecklade folkskolor samt för högre folkskolor och kommunala
mellanskolor men kan också med fördel användas i de allmänna
läroverkens mellanklasser, då den på grund af priset lättare än
de större arbetena kan anskaffas af lärjungarna.
Nordens årsbok 1920 utgiven genom Jens Möller, Fredrik
Paasche och Nils Herlitz. Sthlm 1920. P. A. Norstedt & Söner.
De tre skandinaviska föreningarna Norden hava utsänt sin
första årsbok med ett rikt och omväxlande innehåll. Utom
redogörelser för nordiskt samarbete på olika områden samt
politiska översikter innehåller årsboken många intressanta uppsatser,
bl. a. en tankerik sådan av prof. Halvdan Koht: »Dansk og
svensk i norsk historie» och en av praktisk betydelse: »Nordens
kraft- och bränslefrågor» av Sven Lybeck, försedd med kartor.
Av den senare framgår, att Norge är Europas förnämsta
vattenkraftland både kvantitativt och kvalitativt och att mer än
hälften av den nu utnyttjade norska vattenkraften användes för
elektrokemisk industri, huvudsakligen inriktad på export. Den
internationella storindustrien har sökt tillgodogöra sig den billiga
norska vattenkraften till en grad, som satt landets ekonomiska
självständighet i fara och framkallat koncessionslagar av
statsmakterna för jämviktens upprätthållande.
Av pedagogiskt intresse är professor Natan Beckmans
redogörelse för den svenska föreningen Nordens enquete rörande
undervisningen i danska och norska vid svenska skolor, i förf:s
kända livfulla stil. Denna fråga har ju på senare tid ofta varit
uppe i den pedagogiska debatten och bl. a. behandlats i Pedag.
tidskrift detta år (häft. 6) av lektor E. Wessén. Enquetens 3-’dje
fråga, rörande denna undervisnings mål, är väl den viktigaste.
På frågans i:sta punkt: bör detta studium åsyfta förmåga att
förstå dansk (norsk) text? har svaret blivit jakande från alla håll.
Mera skiftande äro meningarna om punkt b, som gäller
förmågan att uppfatta talad danska och norska; man anser, att en
sådan färdighets bibringande kräver infödda lärare. Punkten c,
om förmåga att vid högläsning av danska och norska använda
resp. språks uttal, föranleder i de flesta uttalanden inskränkningar
med avseende på möjligheten att åstadkomma ett sådant
resultat. Anmälaren kan i detta sammanhang nämna, att f. d.
professor Noreen i egenskap av censor vid studentexamen endast
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
