Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 11 - J. F. Nordwall. Om mikroprojektion som hjälpmedel vid biologiundervisningen - Nils Hänninger. Till frågan om en enhetlig skolkommantering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
182
nils hänninger
ej är anordnat (härtill behöves ju minst ett mikroskop för
varje laborantpar, om ej ett för var laborant), så är
mikroprojektion med avritning den bästa möjliga ersättning
därför. Och för läraren är i varje fall denna form av
demonstration ett ovärderligt hjälpmedel vid lektionsundervisningen.
Blott vid ett fåtal av våra läroanstalter torde detta
hjälpmedel hittills ha kommit i bruk. Den nödvändiga
betingelsen härför, elektrisk ljusledning, har ju också först på senare
år blivit allmännare förhanden. Men den biologilärare, som
en gång prövat mikroprojektionsmetodens användbarhet, vill
sedan inte undvara den, ty han har funnit denna metod
särdeles nyttig — och nöjsam.
Till frågan om en enhetlig skolkommatering.
Av Nils Hänninger.
I Ped. Tidskr. 1920 har C. Rebbe ånyo tagit upp frågan
om en enhetlig kommatering, därtill föranledd av en från skilda
håll riktad uppmaning till Modersmålslärarnas förenings
arbetsutskott att söka åvägabringa en tvivelsutan högst önskvärd
enighet i frågan. Sedan förf. lämnat en kort överblick av förut
framkastade förslag och diskuterat de principer, som böra läggas
till grund för kommateringsreglerna, sammanfattar han resultatet
i fem grundsatser för kommateringen, vilkas allmänna antagande
skulle åstadkomma den eftersträvade enhetligheten. Ehuru min
uppfattning, vad slutresultatet beträffar, ej innebär någon mera
betydande avvikelse från R:s, är det dock måhända ej ur vägen
att här framlägga densamma, som ett bidrag till en allmännare
diskussion om kommateringens principer.
R. talar liksom Gjerdman i Språk och stil 1914 om två
kommateringsprinciper, den logiska och fonetiska, vilka båda
förkastas av Gjerdman, som i stället förordar en tredje,
tydlighetsprincipen. Den logiska principen karakteriseras av R. som
en »satsskillnadsprincip», då den ju väsentligen utgår från en
uppdelning av språkstoffet i de syntaktiska element, som kallas
satser. Det kan naturligtvis vara berättigat att med termen
logisk princip beteckna en satsskillnadsprincip, men för min del
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
