Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 11 - Anmälningar och recensioner - Alarik Hallström. Nils Lundqvist, Latinska skrivningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i 2 6 anmälningar och recensioner
Anmälningar och recensioner.
Nils Lundqvist. Latinska skrivningar. Stockholm.
Norstedt & Söner, h. I o. 85, h. II o. 85.
Vartdera häftet innehåller sexton stycken. De författare,
varifrån texterna hämtats, äro följande: Livius 8 stycken, Valerius
Maximus 8, Cicero 6, Gellius 5, Cornelius Nepos 2, Seneca 2,
Velleius Paterculus 1. De föga betydande författarna Valerius
Maximus och Gellius äro således jämförelsevis rikligt
representerade, vilket naturligtvis beror därpå, att deras verk utgöras av
anekdotsamlingar, där man således lätt kan finna passande
stycken för skrivövningar. De valda texterna äro lämpliga för sitt
ändamål samt lagom långa och lagom svåra. Ett undantag vill
jag göra för stycket 13 i andra häftet, (Liv. 7, 3). Det
handlar om bruket att slå in heliga spikar. Då forskarna icke
alls äro ense om huru detta bruk bör förklaras, torde det vara
överflödigt att låta lärjungarna göra bekantskap med denna
antikvitet. Dessutom tvivlar jag högeligen på att den förklaring
utgivaren ger av frasen dedicare templimi lege = (högtidligt) anslå
en lag på ett tempel(s vägg), är riktig. Livius har ju i andra
boken kap. 8 berättat, att samme Horatius, som han här talar
om, invigt Jupiterstemplet på Capitolium. Då är det väl
sannolikt, att han även här använt dedicavit i den vanliga betydelsen
»inviga». Även om den givna förklaringen skulle vara riktig,
är det föga lämpligt att besvära lärjungarnas minne med en så
ovanlig konstruktion.
Händelsen, som berättas i st. 16 h. 2, tilldrog sig år 581.
Det är således felskrivning, när där på första raden står
undeoc-togesimo, vilket bör ändras till uno et octogesimo.
En anmärkning vill jag göra, nämligen att det varit
önskvärt, att för varje stycke angivits, från vilken författare det
hämtats. Läraren kan ju önska få se det större sammanhang, i
vilket stycket förekommer, och kan stundom också vilja se, huru
kommentatorerna fattat ett eller annat ställe. Men jag anser, att
även lärjungarna böra få veta, från vilken författare texten
hämtats. De kunna därigenom vid latinskrivningen så att säga få
på köpet någon kunskap om romerska litteraturhistorien. Man
kan på detta sätt mycket lätt bibringa dem någon kännedom
om Ciceros viktigaste arbeten, så att de känna titlarna på
sådana verk som De officiis, Dispntatianes Tusculanæ o. s. v. När
för några år sedan i studentskrivningen gavs en uppgift, där det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
