Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 12 - Karl Kärre. Ett arbete i engelsk stilistik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
196
karl kärre
ningen endast så till vida, att han anger det för
vardagsspråket specifika ligga på ordvalets område i dess förkärlek
för slang, varmed han menar »vårdslösa ord och
uttryckssätt» i allmänhet, och han exemplifierar sedan i ett
sammanhang dylika slanguttryck; de flesta av dem äro vad alla torde
vilja kalla slang. Av förfrns båda termer vardagsspråk och
familjärt språk skulle jag emellertid blott vilja behålla den
senare, för så vitt jag icke rent av skulle begagna termerna
vårdat och mindre vårdat talspråk. Termen vardagsspråk
gör det ju nästan till en skyldighet för varje språkligt sund
man och kvinna att beblanda sitt intima tal med allehanda
slang, och den leder till det absurda konstaterandet, att en
mängd vuxna allvarliga personer aldrig eller endast sällan
använda vardagsspråk. Såsom skilda huvudgrupper är det
väl också rätt vanskligt att uppställa olika gradationer av
det bildade talspråket. Det familjära eller mindre vårdade
språket blir en underavdelning under huvudgruppen talspråk.
Vid sidan av sina såsom huvudgrupper uppställda
stilarter får förf. ofta anledning att tala om den högre litterära
stilen (P: poesi, högtidligt språk o. d ), en grupp, som
tämligen nära torde sammanfalla med Cederschiölds högprosa.
Förf. borde ha gett denna — f. ö. långt ifrån enhetliga —
stilart en mera självständig ställning och särbehandlat den. Mig
synes denna vara den kanske intressantaste av dem alla i sin
anknytning dels till det ålderdomliga dels till det nyaste nya,
till talspråket eller rent av vulgärspråket, allt under det den
ängsligt undviker den vanliga litterära stilens slitna
uttryckssätt. Härom nämner förf. ingenting; stilarten behandlas och
exemplifieras blott under det ålderdomliga språket samt med
några exempel på arkaistiskt ordförråd i §§ 106, 107, medan
de för denna stilart så karakteristiska nybildningarna, t. ex.
i form av sammansättningar, icke med ett ord beröras.
Om förf. i sin definition av det litterära språket (=
»nutidsspråket sådant detta framträder hos goda författare»)
begagnar en visserligen vag, men väl allmänt accepterad
formulering, så kan hans definition av vulgärspråket eller rättare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
