Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 12 - Anmälningar och recensioner - Vilh. Vessberg. Till Bengt J:son Bergqvist den 5 okt. 1920 - Oscar Bensow. G. Svensson, Tron på en evig värld
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CCXIX 2 6 anmälningar och recensioner
lika behandling av alla. Mycket mera kunde vara att citera ur
den värdefulla uppsatsen, om utrymmet tilläte. En uppsats, som
väckt en viss uppmärksamhet genom referat i pressen, är av f. d.
statsrådet Yärner Rydén, som efter en något omständligt skriven
motivering föreslår engelskans införande i den sjuklassiga
A-(folk)-skolan med 10—12 veckotimmar, fördelade på mera än ett läsår.
Därmed skulle då kravet på de främmande språkens uppskjutande
till de allmänna läroverkens fjärde klass få giva med sig.
Flera bidrag handla om kristendomsundervisningen, som
också utgjort statsrådet Bergqvists speciella fack som skolman.
Bland dessa vill jag framhålla den välskrivna uppsatsen av Anna
Sandström: »Samhälle-samvetskultur-dekalogen», vari hon vänder
sig mot tendensen att sekularisera skolan och framhåller de
värden, religionsundervisningen har att bjuda från samhällelig
synpunkt. I det hela erbjuder festskriften en mångsidig och
intresseväckande läsning, — jag vill slutligen här bara fästa
uppmärksamheten på bidragen med skolhistoriskt innehåll — och den
bör givetvis finnas i läroverksbiblioteken. Vsbg.
G. Svenson. Tron på en evig värld. Stockholm 1920.
P. A. Norstedt & Söners förlag. 223 sidor. Pris 8 kr.
I sitt förord betonar förf. med rätta, att under det
materiella kulturlifvets nu pågående sammanbrott evighetsproblemet
har kommit till en aktualitet som kanske aldrig förut.
Människorna föras till att inse, att utan evighetsbegreppet är lifvet
för-loradt. Författaren menar sig därför säkerligen icke utan skäl
fylla ett verkligt behof, då han i sin bok söker gifva en populär
framställning af den historiska utformningen af
evighetsföreställningen, såsom denna möter oss såväl i de olika religionsformerna
som ock inom det filosofiska tänkandets sfär intill våra dagar.
På ett enkelt och lättfattligt sätt skildrar förf. de olika
religionernas uppfattning af den eviga världen, hvarvid han genomgår
först de primitiva religionerna och sedan skriftreligionerna ända
upp till kristendomen. Den lediga framställningen håller hela
tiden läsarens intresse fånget. Såsom ett par glanspunkter skulle
jag vilja framhålla den ytterst intressanta redogörelsen för
indiernas evighetsbegrepp samt Buddhismen såsom betecknande en
nedgång i stället för uppgång inom den indiska spekulationen.
Särskildt utförlig och rik på skarpsinniga iakttagelser är
redogörelsen för den platoniska filosofiens evighetsbegrepp. Underligt
nog synes förf. däremot icke tillmäta Plotin någon större
betydelse, kanske emedan han anser honom alltför afhängig af Platon.
Säkert är dock, att den idealistiska filosofien, sådan den fram-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
