Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 12 - Anmälningar och recensioner - Vilh. Vessberg. Till Bengt J:son Bergqvist den 5 okt. 1920
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I 2 6
anmälningar och recensioner
Klandret mot 1904 års reform har ej uteblivit; från de
humanistiska ämbetenas representanter har det vuxit med åren.
Det synes förf. icke osannolikt, att de s. k. A-läroverken med
sexårig latinkurs skulle ha bättre utsikter nu än för tjugu år
sedan; de hade dock starka reservanter för sig i kommittén,
bland dem förf. — Så klandret över franskans tillbakaträngande.
Förf. finner kommitténs skäl, att de germanska ländernas
betydelse för oss är på alla håll i tillväxt, under det att det
dominerande inflytande, Frankrike en gång i kulturellt avseende
utövat, är i avtagande, nu efter världskriget mindre övertygande.
Man bör dock akta sig för att överskatta betydelsen för kulturen
av tillfälliga, politiska förändringar. — 1904 års skolreform
frångick det gamla humanistiska idealet av allmän
personlighetsbildning till förmån för yrkesutbildning, och förf. vill fortfarande
giva den yrkesbetonade undervisningen företräde framför den
blott allmänbildande. Han ser dock med rätta en fara i det
sätt, varpå tidens sociala utveckling bragt yrkessynpunkten och
urvalsintresset i förgrunden.
En uppsats, som man läser med nöje och behållning, är
rektor A. Nordfelts »Några funderingar om teori och praktik
vid ungdomens behandling». Det är en erfaren skolman, som
här framlägger sina rön, utan att tveka även då de stå i strid
mot för dagen hyllade pedagogiska dogmer. En sådan dogm
är den, att de många ämnena förstöra vår skolundervisning.
Förf. har tvärtom funnit, att det just är ämnenas flertal, som till
stor del räddar situationen: ombyte av arbete är den bästa vilan.
Och skulle man enligt en modern koncentrationsprincip läsa
vissa ämnen med ökat timtal några veckor i sträck —- s. k.
periodläsning, — så skulle denna själaspis bli ungdomen
övermäktig. Likaså förkastar förf. den nymodiga tanken, att man
icke skulle ge några läxor utan en sorts mera självständiga
uppgifter: detta skulle alldeles fördärva vår undervisning. Pojkar
tycka visserligen icke om läxläsandet i och för sig, men vad de
tycka om, det är att i detalj redovisa för vad de läst in. Tänk
på den stora massan av lärjungar, som icke ha några speciella
intressen och icke äro i stånd att göra något av de s. k.
uppgifterna. En annan dogm, som förf. endast delvis kan gilla, är
den, att våra offentliga skolor böra lägga an på individuell
behandling av sina lärjungar, för så vitt man därmed menar, att
olika grader av skoltukt skola tillämpas på likartade förseelser.
Tvärtom finner förf. en av vårt skolväsens bästa sidor ligga däri,
att det lär eleverna rätta sig efter varandra och underordna sig
det hela. Lärjungarnas naturliga instinkt kräver rättvisa, d. v. s.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
