- Project Runeberg -  Pedagogisk tidskrift / Femtiosjunde årgången. 1921 /
4

(1903-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Adolf Rydberg. Substantiva attribut

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

4

adolf rydberg

Inför Sundéns utredning av »fast apposition» med därtill
hörande exempel står man ganska överraskad. Om man kan
medgiva, att i t. e. Per Brahe förnamnet må betraktas som
fast apposition, och står något tveksam inför uppträdandet av
det latinska presens particip(ium) såsom exempel i en svensk
språklära, så måste man inlägga bestämd gensaga mot sådana
i en skolbok begreppsförvirrande exempel på »fast apposition»
som Uppsala stad (jfr Stockholms stad), Arboga dl (jfr
Göteborgs pilsner), Örebro marknad (jfr Kristinehamns
marknad), Kalmar slott (jfr Borgholms slott), Malmö hamn (jfr
Hälsingborgs hamn). Egennamnen i dessa ex. äro genitiver
utan kasusändelse, alltså icke appositioner utan genitivattribut.1
— I fr. om uttr. Juli månad, anfört (även av Beckman)
såsom ex. på efterställd apposition, står man tvekande.
Tryckfördelningen synes snarare tyda på frändskap med ex.
Uppsala stad.

En märkbar osäkerhet framträder i förklaringarna av
sådana uttryck som (Rebbes ex.) en flaska bläck, en bok
papper, en skara allmoge, en skock änder, d. v. s. av
förhållandet mellan måttsord och därmed förbundet ämnesnamn,
kollektiv el. pluralt substantiv. sundén ger två olika,
sinsemellan oförenliga förklaringar härav: I § 171 och 231 anm. 1
betecknas det efterföljande substantivet såsom p ar tit i
v-attribut (ett slags prépositions-attribut med utelämnad
préposition) till måttsordet, men i § 208 förkunnas, att
måttsordet står »i ett slags fast appositionsförhållande till det
följande substantivet». — Enligt Beckman är måttsordet
huvudord och det följande subst. partitiv apposition till
det förra. — Rebbe åter anser måttsordet vara attribut till
det följande subst. Bägge tillägga dock, att det ibland är
svårt att avgöra, vad som i dylika fall är huvudord. — Brate
yttrar sig ej i denna fråga.

Den vacklan, som här kan iakttagas, har (enl. Sundén

1 Rebbe 41: 3: »Nordiska ortnamn på vokal ha genitiven =
grundformen i vissa vanliga förbindelser. Ex. Skara domkyrka, Växjö
läroverk, Mora stenar. — Likaså: Kalmar slotts

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:50:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pedagtid/1921/0008.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free