- Project Runeberg -  Pedagogisk tidskrift / Femtiosjunde årgången. 1921 /
5

(1903-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Adolf Rydberg. Substantiva attribut

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

substantiv a attribut

5

208) sin förklaring däri, »att det efterföljande substantivet
såväl vid genitivställning får ändeisen som ock i fr. om
predikatets numerus ofta blir det bestämmande. Ex. Han
reste på en mängd kamraters uppmaning. En del soldater
hava glada hemtågat.» Härav skulle följa, att det
efterföljande substantivet, särskilt i sådana ex. som de nyssnämnda,
bör betraktas som huvudord.

Varken det ena eller det andra av de anförda skälen
verkar dock övertygande. Uttr. en mängd kamrater (i förra
ex.) bildar en så sluten enhet, att genitivändelsen -s här som
i andra besläktade fall svårligen kan tilläggas annat än i
slutet av ordfogningen. Men därav följer icke, att slutordet
bör anses som huvudord. Ej heller får betydelsen av
predikatets numerus överskattas. SUNDÉN yttrar härom (§231: 1):

Subjekt med partitivattribut. Om subjektet är ett måttsord
och har ett subst. i plur. till partitiv-attribut, så rättar sig
predikatets numerus vanligen efter det närmast stående substantivet,
t. e. En mängd flyttfåglar ha kommit. Härvid bör en mängd
omständigheter tagas i betraktandet

Och Rebbe tillägger (§ 190): Då uttryck sådana som ett
dussin stålpennor, en mängd människor äro subjekt, står predikatet
i sing, eller plur., allteftersom uppmärksamheten riktas på
enheten eller mångfalden. Ex. Ett dussin stålpennor kostar 20
öre. En mängd 7tiänniskor voro samlade. Över sjön flög (el. flögo)
en skock änder.

Det är tydligt, att predikatets numerus i här berörda
fall är en ren smaksak eller beroende av yttre tillfälligheter.
Under sådana förhållanden kan ej heller predikatets numerus
ha avgörande betydelse för frågan om vad som i föreliggande
fall bör anses som huvudord.

Man får alltså på en annan väg söka svaret.
Om måttsord med därtill hörande subst., t. e. en flaska
bläck, en bok papper, en skara allmoge, en skock änder, sättas
i pluralis, så torde frågan om huvudordet vara jämförelsevis
lätt avgjord. Vi få då de plurala uttr. (två) flaskor bläck,
(tre) böcker papper, (stora) skaror (av) allmoge, (flera) skockar

1 Jfr Sundéns framställn. i § 208 sid. 2 bär ovan.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:50:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pedagtid/1921/0009.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free