Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Anmälningar och recensioner - Otto Rohnström. Fransk skollitteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15 anmälningar och recensioner t3
ord som os < lat. os = ben, utan troligtvis ett helt annat ord,
en förvrängning av ffr. oste (Se Godefroy, Dictionnaire de ïancienne
langue française, oste i).
S. ii, r. 22: sevrer, icke sevrer.
S. 47, r. 13: bör väl vara obus [jby:z.] eller [iby]. Dictionnaire
de V Académie, Darmesteter—Hatzfelds Dictionnaire, och de
flesta grammatikor, såsom t. ex. Plattner och Edström, uppge
uttalet pby:z]j Larousse (i olika upplagor) anger fiby].
S. 74, r. 3: Är verkligen uttalet av Auerstœdt [osrsted], icke
[osrstst]? Larousse anger åtminstone t-ljud i ett liknande fall,
Hochstedt.
S. 99, r. 17: I sammanhang med binocle — pincenez, monocle —
lornjett och lorgnette = teaterkikare, kunde ock nämnas: lorgnon =
lornjett, monokel, pincenez, samt face à main, långskaftad Iorjnett.
S. 99, r. 23: Den ursprungliga betydelsen av grimoire, =
svart-konstbok, kunde nämnas. Ordet är f. ö. ganska intressant,
såsom varande ursprungligen en förvrängning av gramoire, en
dialektal variant av grammaire, ett ord, som under medeltiden
betecknade särskilt latinsk grammatik, alltså en för den stora
allmänheten obegriplig bok.
S. 102, r. 5: quérir. Som originalupplagan har denna form, är
det naturligtvis alldeles riktigt att, såsom utgivaren gjort,
bibehålla den i texten. De flesta lexika (Diet. de V Académie, Littré,
Darmesteter, Larousse (olika upplagor), Schultheis m. fl. ha
endast formen quérir, en form som bekräftas av det populära
uttalet [kri]; Boiste har både querir och quérir, Sachs-Villatte
har endast quérir.
Som ovan blivit antytt, är en skolupplaga av denna komedi
i alla avseenden väl motiverad. Utgivaren anför till yttermera
stöd för styckets lämplighet ett par uttalanden av tyska skolmän
om dess förträfflighet. I dessa omdömen är naturligtvis även
anmälaren gärna beredd att instämma: det framgår ju tydligt av
dem, att Sandeaus komedi även utanför Frankrikes gränser
vunnit ett välförtjänt rykte. Å andra sidan kan jag dock icke
värja mig från det intrycket, att det just rörande fra?isk
skollitteratur i allmänhet ej är så mycket bevänt med tyskarnas
förmåga och kanske även goda vilja att verkligen fullt uppskatta
sina grannar på andra sidan Rhen. Därvid föres tanken osökt
på den dyrbara skildringen i Romain Rollands Jean-Christophe
(IV, s. 239—244) av några moderna, i tyska skolor använda
antologier på franska språket, vilka sannerligen icke utgöra
något exemplum ad imitandum för svenska pedagoger. Och jag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
