Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Anmälningar och recensioner - Genmäle av förf:na till Lärobok i räkning och geometri för skolor och självstudium
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
17 anmälningar och recensioner
T3
huvudsakligen bär ansvaret, ber jag i korthet få anföra följande :
Definitionen av begreppet talteori är anförd bl. a. efter M. L.
i Nordisk Familjebok, artiklarna aritmetik, algebra och räknekonst.
Vertikal- och horisontaladdition äro fullt berättigade benämningar,
ehuru de givetvis icke beteckna skilda räknesätt utan endast
olika tillvägagångssätt vid räkningen. Att en sådan förklaring
som 3-5 = 5 + 5 + 5 är behövlig synes mig vara att driva
kritiken »in absurdum» och visar samtidigt, att rec. ej beaktat
bokens uppgift att vara en praktisk lärobok, icke i folkskolan, utan
i skolor som bygga vidare på denna. Med förvåning må jag
fråga rec. om det ej är meningen att eleverna skola lära sig ens
de mest elementära grunderna i aritmetik i folkskolan?
Angående mitt påpekande, att det är onödigt besvär att
muntipli-cera med nollor i multiplikatorn, skulle jag även vilja göra en
diskret fråga: multiplicerar rec. verkligen med noll? Jag tror
det icke. — Det är nödvändigt att 2.0 = 0 etc. är upptaget i
multiplikationstabellen, ty eleverna ha alltid svårt för detta, man
får ofta till svar 2.0=2. Den angivna metoden för
kännedom om, vilka tal som kunna förkortas med 11, har jag med
gott resultat använt i min lärarpraktik. Har även sett den
angivas i andra läroböcker i räkning. Ordet mångfald säger ju
ej helt, att det är fråga om digniteten av talet. Detta framgår
dock tydligt av sammanhanget. Jag medger gärna att en
distinktare förklaring här är önskvärd. Dock torde man ej på
detta stadium i boken böra tala om digniteter. Ex. 371. Detta
och liknande ex. räknas fullt lika bra utan ekv. Är det rec:s
mening, att alla de, som ej medhinna ekvationsläran, kunna
saklöst undvara dylika ex. och den övning i bråklärans praktiska
användning, som därmed vinnes? Tydligt framstår ju för var
och en, att de båda personerna tillsamman utföra 7 + | av hela
arbetet pr dag. Om den bråkdel av hela arbetet, de utföra
tillsamman på en dag, divideras i talvärdet 1, som betecknar hela
arbetet, måste man helt naturligt få den tid, som åtgår att
utföra arbetet, då de arbeta gemensamt. Problemställningen
synes mig inte gärna kunna bli enklare. Angående rabatterade
värden och nominalvärdet å växlar är det ingen anledning att
utbryta dessa beräkningar ur sitt sammanhang, även om de,
vilket villigt medges, utgöra det svåraste före ekvationsläran.
Den förklaring, jag använt, stöder sig på tredje fallet i
procenträkning, sid. 44 nedtill. Den, som i stället vill använda
reguladetrimetoden, kan ju göra detta. Jag har dock med gott
resultat använt förstnämnda metod och även vunnit erkännande
för densamma från lärarehåll. I allmänhet är utredningen härom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
