Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Emil Bolger. Om principerna för en enhetlig skolkommatering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om principerna lör en enhetlig skolkommatering.
Av Emil Bolger.
I den diskussion om en enhetlig skolkommatering, som
förekommit i Ped. Tidskr. och annorstädes sista tiden, har
också ordats om olika kommateringsprinciper. Nils HÄNNINGER
i sin uppsats i Pedagogisk Tidskrift 1920, 11 h., talar om
tre dylika: den syntaktiska, den logiska, den fonetiska.
Undertecknad är ense med honom i hans definitioner av vad
dessa principer betyda: den syntaktiska är detsamma som
satsskillnadsprincip; enligt den logiska avgränsas de element
i en mening, vilka utgöra en logisk enhet (»kommatering
efter innehållet»); den fonetiska utgår från pauseringen (det
talade språket). När Häntiinger därpå berör tillämpningen
av dessa principer, då är jag inte längre ense med honom.
Den kompromiss mellan de olika principerna, som han
förordar, kan jag ej godtaga. H. vill sätta den syntaktiska
grundsatsen som huvudprincip och ta viss hänsyn till den
fonetiska. Om den logiska däremot säger han, att denna av
de tre principerna är den, som lättast och lämpligast kan
förbises, alldenstund den blir tillgodosedd, om man tar
tillbörlig hänsyn till de två andra principerna. Ehuru detta
påstående torde innehålla en god del sanning, och ehuru det
kommateringssystem, som Hänninger — i likhet med Rebbe
— kommer till, säkerligen torde vara ganska gott, så skulle
det likväl icke ha skadat, om H:s utredning av de tre
kommateringsprincipernas inbördes förhållande varit klarare och
redigare.
3 —2U23. Pedagogisk Tidskrift 1921. Haft. 3.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
