Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Hilding Celander. Studiekompetens och lärarebefordran vid de allmänna läroverken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7°
hilding celan der
lärare, med en genomsnittlig studietid av c:a 6 år. År 1920
har emellertid genomförts en klyvning av denna examen i
en lägre, adjunktsexameii, med en beräknad studietid av 3
år, och en högre, lektorsexamen, med ungefär samma
omfattning som den tidigare »embedsexamen», med fordran på
grundligare studier i ett »hovedfag» och med det nya
tilllägget, att häri även bör ingå vetenskaplig produktion. Som
namnet säger, giva dessa examina behörighet till de
nyinrättade olika tjänstegraderna, adjunkturer (på »middelskolen»)
och lektorat (på gymnasiet). Dispens från de fastställda
examensfordringarna kan meddelas »av Kongen» både
beträffande adjunktur och — »når særlige forhold
foreligger» — beträffande lektoraten. (I sistnämnda punkt
avvek stortingets beslut från statsrådet Løvlands proposition,
som icke ville medgiva dispens för lektoraten, av fruktan för
att man då skulle komma in på ett »skråplan»). Av
motiveringen för reformen anbefalles följande passus till särskilt
begrundande av Adjunktsföreningens verkställande utskott:
»At staten krever denne utdannelse for ansettelse i de
embeder hvor der stilles særlige fordringer til videnskapelig
utrustning, kan umulig betegnes som en uret mot dem
som har stanset op ved en lavere eksamensgrad».
Petitionens författare anföra nu dessa exempel från
Norge, Danmark m. m. som stöd för sitt yrkande om
lektorskompetens vunnen genom en examen med en
genomsnittlig studietid av 3 år! Man måste allt vara bra renons
på argument, då man tillgriper sådana, som i stället bevisa
raka motsatsen av det man vill ha bevisat.
Adjunktsföreningens petition vill i själva verket sänka
fordringarna på den teoretiska lärarkompetensen för de
svenska gymnasielärarna till en genomsnittsnivå, som icke har
något motstycke i andra kulturländer. Den placerar
härvidlag Sverige lägst på rangskalan, det bör fastslås och det med
eftertryck.
Om ett sådant »reformprogram» i och för sig är
betänkligt, så blir det detta i dubbel måtto, då man ser det i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
