Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Hilding Celander. Studiekompetens och lärarebefordran vid de allmänna läroverken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»studiekompetens och lärarebefordran»
67
kan nämligen vara demokratisk på två olika sätt, antingen
så, att man jämnar nivån uppåt, genom att söka lyfta upp
det lägre stående till ett högre plan, eller så att man jämnar
den nedåt, genom rasering av det högre stående. Den
förra vägen anvisades av 1906 års adjunktsförslag, den senare
av 1921 års förslag, Adjunktsföreningens petition.
Nu förekomma visserligen i Adjunktsföreningens petition
även vissa försök att motivera kravet på lektorskompetensens
upphävande på annan väg än genom det abstrakta kravet
på likställighet och genom talet om ett »ekonomiskt
utnyttjande» av adjunkterna.
Det hänvisas till utlandets föredöme: utbildningstiden
skulle där vara betydligt kortare, i petitionen nämnes Norge,
Danmark, Finland, Preussen och Österrike, alltså en ganska
imponerande rad av efterfölj ans värda föredömen. Det stöd,
dessa exempel ge åt Adjunktsföreningens yrkanden, är
emellertid av ganska bräcklig art, såsom man snart finner
vid en närmare prövning.
Det är sant, att utbildningstiden överallt är kortare, än
den, som i Sverige kräves för vinnande av lektorskompetens.
Men ingenstädes har man sänkt sina fordringar så lågt som
till den punkt, där Adjunktsföreningens petition vill sätta
dem. Den enda mera preciserade uppgift, som petitionen
lämnar, gäller Österrike; där skulle den teoretiska
lärareutbildningen vinnas på c:a 4 år. Jag har försökt att på denna
punkt komplettera petitionens framställning och de uppgifter,
som varit mig tillgängliga, ha givit följande resultat. I Danmark
kräver cand. mag.-examen 7—7 V2 år. Den preussiska
lärarexamen har tidigare tagit c:a 5 år, men efter de nya
bestämmelser, som införts 1914, lär man ha att vänta någon
förlängning av studietiden. I Finland fordras visserligen
endast »magister-examen» för lektorat, men den finska
magisterexamen kräver avsevärt längre tid än den svenska.
Särskilt intressanta äro förhållandena i Norge. Här har
man tidigare haft en enhetlig ämbetsexamen för läroverks-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
