Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Wilh. Lindvall. Något om våra läroverksbibliotek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
något om våra läroverksbibliotek ioi
ioi
behöva i främsta rummet s. k. »roliga böcker», och av
sådana kan man knappast få för många. Med »roliga» menar
jag inte bara den vanliga »indianlitteraturen», som nog också
har sin uppgift att fylla, utan jag tänker på all den goda
svenska nöjesläsning, som vår litteratur äger, så ock på
mycken god översättningslitteratur. Allt sådant måste
finnas representerat och i flera exemplar. Denna litteratur skall
ju vid sidan av läro- och läseböcker föra dessa småttingar
fram till det stadium, då arbete på egen hand tar sin början
— alldeles bortsett från den betydelse, denna läsning har för
mättandet av deras fantasi.
Så ha vi den något mera försigkomna ungdomen i kl.
4—6, skolans mellanstadium. För denna ungdom äro nog
också rikhaltiga och väl valda förråd av vikt. Dessa pojkar
behöva förstås också »roliga böcker», men för dem passa
nog bättre historiska romaner av Starbäck och Mellin,
Tope-lius, Ingeman, Bulwer, Walter Scott, Ebers och Felix Dahn
m. fl. Men, vad värre är, de behöva ledning och hjälp för
själva skolarbetet. De fråga mest efter biologi, kemi,
historia och geografi, och resebeskrivningar synas intressera dem
mest av allt, med undantag möjligen för idrott eller sport,
som ivrigt efterfrågas. Sådan litteratur bör därför ett
lärjungebibliotek kunna till en viss omfattning bjuda sina
besökande. Då fyller lärjungebiblioteket sin uppgift att hjälpa
dessa halvgamla pojkar en smula i deras ofta torra
läxläsning och lyfta dem till en begynnande läsning på egen hand.
Till sist kommer gymnasieungdomen, och dess behov av
litteratur är delvis högre. Den behöver allt, vad den övriga
ungdomen frågar efter, t. o. m. någon gång »roliga» böcker
och äventyrslitteratur, men den behöver också något mera.
Utom arbeten i biologi, fysik och kemi, historia och geografi
behöver den god tillgång på svensk, norsk och dansk
skönlitteratur, men mest frågar den efter litteraturhistoria,
kyrko-histori och filosofi. Med förkärlek anlitar den uppslagsböcker
av olika slag, och dess begär att följa idrottslitteraturen är
mycket starkt — naturligt nog i våra idrottstider.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
