- Project Runeberg -  Pedagogisk tidskrift / Femtiosjunde årgången. 1921 /
124

(1903-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Eleonore Bruno. Litteraturhistoria och statskunskap i fil. ämbetsexamen och skolan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

I 2 6

i 2 6 eleonore bruno

litteraturhistoria i studentexamen. Detta ämne bedrives
nämligen numera på ett sådant sätt på gymnasiet, att även en
person, som endast har avlagt en god studentexamen i
detsamma, bör på fullt tillfredsställande sätt kunna ge de
obetydliga litteraturhistoriska notiser, som kunna förekomma vid
innanläsningen i ovannämnda klasser. Svårigheten ligger
egentligen däri, att en adjunkt med nordiska pråk utan
litteraturhistoria icke bleve användbar för undervisningen i
modersmål i klass 6", som ju dock hör till adjunkturernas område, och
icke heller för gymnasiet, som ofta tager även adjunkternas
krafter i anspråk. Fördelen för den studerande skulle ligga
i att han fortare skulle kunna få sin examen och komma ut
i praktiken. Man får väl också antaga, att vederbörande i
ett fall som detta hade såsom huvudämne något annat språk,
i vilket han då skulle kunna användas i och för kvalificerad
adjunktstjänstgöring i klass 6 och på gymnasiet. — Adjunkt
Bergs förslag tillvann sig intresse, men det ansågs medföra
allt för vittgående konsekvenser för att kunna bli föremål för
uttalande från Lärareaspiranternas förening. Över huvud
taget gjordes intet uttalande om tvångskombinationens
upphävande, utan man nöjde sig med att diskussionsvis belysa
frågan.

I samband med tanken på en eventuell uppdelning av
ämnet modersmål på gymnasiet, vilken uppdelning jag för
min del såsom anhängare av koncentrationens princip icke
kan anse särskilt önskvärd, kan det dock förtjäna påpekas,
att en universitetslärare i ämnet litteraturhistoria icke
behöver ha nord. språk bland sina examensämnen.1 Om
skolämnet modersmål uppdelades i sina beståndsdelar, svenska
språket och litteraturhistoria, borde alltså en lärare med
litteraturhistoria men utan nord. språk i sin examen vara fullt

1 A?im. Endast i den isländska litteraturen fordras »så stor
kännedom, som kräves för betyget med beröm godkänd i nord. språk»,
men under rubriken »Kunskapsfordringar» (Uppsala universitets
studiehandbok) säges icke, att ens denna kännedom skall vara inhämtad på
origi?ial-språket. Detta förutsättes emellertid under rubriken »Anvisningar och råd».

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:50:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pedagtid/1921/0128.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free