Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Anmälningar och recensioner - Vilh. Vessberg. Georg Weisz, Das deutsche Gymnasium als die neue höhere Schule - C. E. Blom. O. Gallander. Elementär värmelära
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
147 anmälningar och recensioner
.142
Det nya tyska gymnasiet skall icke såsom de nuvarande
nioåriga högre skolorna bygga på en fyraårig bottenskola utan
vara en direkt fortsättning av den åttaåriga folkskolan. Den
skall framför allt tjäna landsbygden och de mindre städerna, så
att icke deras barn före avslutad folkskolekurs, d. v. s. i3:de 1.
141de levnadsåret, behöva lämna hemmet. Gymnasiet skall vara
sexårigt och dess avgångsbetyg berättiga till universitetsstudier.
Modersmålets betydelse är betonad genom 4 undervisningstimmar
pr vecka under varje år. Endast ett främmande levande språk
är obligatoriskt (6 veckotimmar), detta för att icke de reala
humanistiska och naturvetenskapliga ämnena skola lida intrång.
Vilket levande språk, som skall förekomma, får enligt författaren
bero på lokala förhållanden och behov; han förutser att engelskan
kommer att bliva det vanligaste, men tänker sig även t. ex. ryska
såsom möjligt. Med tredje året delar sig gymnasiet på två linjer,
den ena med latin (6 tim. pr vecka), den andra med starkare
betoning av matematik, naturvetenskap och teckning. Hur den
föreslagna skolformen skall söka förverkliga riksförfattningens (Art.
148) krav på sedlig bildning, statsborgerligt sinne samt personlig
och yrkesduglighet, utvecklar förf. med tysk grundlighet.
Vsbg.
Otto Gallander. Elementär värmelära. Albert Bonnier
1920. 105 sid.
Det har för anmälaren varit ett nöje att taga del av lektor
G:s värmelära. Dess förstjänster äro mångahanda. Lärobokens
styrka är dess klara och ekonomiska planläggning, dess rediga
kapitelindelning och i regel klara framställningssätt samt icke
minst dess hänsynstagande till fysikens senaste rön och
värmelärans viktigare tekniska tillämpningar.
Kalorimetrien har placerats på rätt ställe, omedelbart efter
utvidgningsläran. Smältvärme och ångbildningsvärme behandlas
i resp. kapitel angående smältning och ångbildning.
Man finner ett välskrivet kapitel om värmets fortplantning,
där värmestrålningen, som sig bör, blivit utförligt behandlad.
Läran om värmestrålningen, som kräver kännedom om optik
och elektricitetslära, bör mycket riktigt enligt förf:s förslag läsas
först efter dessa delar av fysiken. Bättre torde det nog vara att
att helt flytta över värmestrålningen till optiken och behandla
den samtidigt och parallellt med ljusstrålningen och betrakta den
ena såväl som den andra som energistrålning med enhetligt
gällande lagar. Wiens förskjutningslag och den grafiska
framställningen av energifördelningen i strålningsspektret (fig. 48) kunna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
