Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 9 - August Dahlstedt. Minnen och intryck från en studieresa till Frankrike sommaren 1921 jämte några reflexioner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
frän en studieresa till frankrike 22 1
22 1
rent av gammalmodigt och delvis skröpligt i sin inredning.
Ett stort lycée är en labyrint av gårdar och korridorer, och
främlingen måste föras av en förtrogen hand till den klass,
han önskar besöka, särskilt som dörrarna ej utvisa klassernas
nummer. Efter ett föregående besök hos rektorn, le proviseur,
som tronar i sitt ämbetsrum i och för mottagning av olika
slags för läroverket eller dess alumner intresserade personer,
vänder man sig till le censeur, ordningens upprätthållare inom
läroverket, och denne för en sedan med ledning av den av
rektorn uppgjorda planen till de klasser, i vilka man önskar
auskultera. Den halvt med glas beklädda ytterväggen till
klasserna ger en utifrån korridoren en god överblick över
klassen, man inträder i denna med le censeur, presenteras
av honom för läraren och tar plats på en för tillfället insatt
stol framför lärjungarne. Lektionen börjar eller fortsättes,
och man är snart inne i en medryckande föreläsning eller
ett livligt samarbete mellan lärare och lärjungar.
Enligt skolprogrammet är den sekundära undervisningen
för gossar fördelad på tre stadier: les classes élémentaires
(VIII, VII), le premier cycle (VI—III) och le second cycle
(II, I och les classes de philosophie, resp. les classes de
mathématiques); som förberedelse till denna undervisning
komma les classes, enfantines och les classes préparatoires
(X, IX). Le premier cycle är uppdelad på två linjer, A med
latin (och frivillig grekiska i IV och III) och B utan latin
(och grekiska). Klasserna II och I tillhöra någon av linjerna
A med latin och grekiska, B med latin och levande språk,
C med latin och naturvetenskap eller D med naturvetenskap
och levande språk. La classe de philosophie A är en
fortsättning av I A, men latin och grekiska äro valfria; la classe
de philosophie B ansluter sig till I B, men latin är valfritt
och två främmande levande språk studeras; la classe de
mathématiques A fortsätter I C men är utan latin, och la
classe de mathématiques B fortsätter I D (således utan latin)
men med två främmande levande språk. Med de nyss nämnda
undantagen studeras således endast ett främmande levande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
