Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 9 - Anmälningar och recensioner - Georg Brandell. Olav Schulstad, Undervisning og opdragelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
251 anmälningar och recensioner .172
ning av det karakteristiska hos objektet lätt bli mindre klar och
tydlig.
Förf:s framställning av apperceptionen är mycket
otillfredsställande. Han fasthåller vid det Herbartska
apperceptionsbe-greppet, vilket omfattar flera olikartade psykiska processer,
såsom assimilation och föreställningsreproduktion under olika
betingelser, och därför är vetenskapligt oanvändbart. (Inom
parentes sagt har förf. i största korthet behandlat
apperceptions-begreppet även i sin Psykologi [andra svenska uppl., sid. 43, 44}
men här om möjligt ännu mera otillfredsställande. Här anses
apperception äga rum endast vid yttre iakttagelse och säges
bestå däri, att »våra förnimmelser utfyllas och fullständiggöras
genom äldre föreställningar, som dyka upp i större eller mindre
antal och klarhet». Vad som här åsyftas, är tydligen
assimilation, som består däri, att förnimmelserna fullständigas genom
element från tidigare föreställningar. Om däremot, såsom förf.
säger, äldre föreställningar dyka upp vid en varseblivning, så är
detta ingenting annat än föreställningsreproduktion, vanligen på
grundval av association.) — Om apperceptionsbegreppet över
huvud skall användas, måste termen naturligtvis ha en fast betydelse
och får icke användas för att därmed beteckna så gott som alla
psykiska processer. Ett sådant noga begränsat omfång har
begreppet hos Wundt, som använder ordet i ungefär samma
betydelse som »uppmärksamhet». »Apperception» betonar endast
mera den objektiva, »uppmärksamhet» mera den subjektiva
karaktären hos samma psykiska process.
I avsnittet om tankearbetet möter man (sid. 67) påståendet,
att »også dyrene kan til en viss grad tenke». Några bevis för
riktigheten härav äro icke anförda, och skulle man av förf.
begära sådana bevis, skulle han nog bli svaret skyldig. Ty
resultaten av de experiment, som anställts med Kralls hästar, kunna
dock väl omöjligen anföras såsom bevis.
Vid läsningen av det sistnämnda avsnittet kan man icke
värja sig för intrycket, att förf. medtagit allför mycket logik, samt
att exemplen upptaga väl stor plats. I regel äro dock exemplen
såväl i denna avdelning som även i bokens övriga delar väl
valda. Ett sådant exempel kan jag icke neka mig nöjet att
återgiva. Det förekommer i kapitlet om undervisningsformerna och
illustrerar förträffligt den onaturliga och numera väl alldeles
övergivna katekisationen i kristendomskunskap. Det skall
utredas,. »om prestene kunde like profeten Amos’s optreden»
(sid. 112):
»Hvori bestod prestenes virksomhed særlig? Hvad hadde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
