Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 9 - Anmälningar och recensioner - Georg Brandell. Olav Schulstad, Undervisning og opdragelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
246
anmälningar och recensioner .172
modifikationsbredd hos sina egenskaper och anlag, att
uppfostraren gentemot dem står fullkomligt maktlös. — Ännu tydligare
framträder förf:s bristande orientering på ärftlighetsområdet i
följande sats (sid. 22): »Sammen med de arvede evner og
an-legg danner instinktene de naturgivne faktorer som opdrageren
må regne med.» Förf. synes icke ha insett, att alla egenskaper
och anlag — utom de, som individen under sitt liv förvärvar
sig — äro ärvda av förfäderna. Men till de förvärvade
egenskaperna kunna icke instinkterna räknas, alltså måste de vara
ärvda.
Efter att sedan på ett par sidor ha talat om samarbete
mellan skola och hem behandlar förf. i huvudparten av arbetet
(å 64 sidor) undervisningsgrundsatserna. Undervisningen skall
väcka och fasthålla lärjungarnas intresse, den skall giva dem
anledning att vara självverksamma, den skall vara sådan, att de
utföra sitt arbete med uppmärksamhet, den skall försiggå i
överensstämmelse med de psykologiska lagarna, så långt vi nu för tiden
känna dem. Undervisningens överensstämmelse med de
psykologiska lagarna är behandlad i tre avsnitt: kunskapstillägnelse,
tankearbete och arbete med att förvärva färdigheter.
I framställningen om intresset faller det lätt i ögonen, att
förf. förväxlat orsak och verkan. »Interessen har», heter det
(sid. 30), »en sterk evne til å vekke eldre forestillinger og fölelser
som knytter sig til det barna iakttar, hörer, leser.» Men det är
ju icke intresset, som framkallar de äldre likartade
föreställningarna, utan dessa väckas just av det nya intrycket och förenas
med föreställningarna om detta till en harmonisk enhet. Detta
fullständigande av föreställningskretsen kännetecknas av
lustkänslor, och hela denna manifestationsform hos själen kallas intresse.
I avsnittet om kunskapstillägnelse behandlas givetvis
åskådligheten och åskådningsmedlen. Här uttalar förf. den meningen,
att det icke är nog med att visa endast en bild av tilldragelser,
byggnader eller annat, som i verkligheten kan ha olika utseende
(sid. 48). Om intrycket icke skall bli ensidigt eller oriktigt,
måste antingen flera bilder visas eller lärjungarna lämnas
tillfälle att i fantasien ändra bilden med fasthållande av det
karakteristiska. Detta är tydligen en överdriven fordran, åtminstone
på det lägre skolstadiet. Är bilden typisk — och detta bör den
ju alltid vara — få lärjungarna tydligen ingen oriktig
föreställning om det objekt, som bilden avser att åskådliggöra. Det kan
till och med ifrågasättas, om det icke på det lägre stadiet i
många fall är bättre att visa en enda typisk bild än många
bilder av samma objekt, ty i detta senare fall kan barnets uppfatt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
