Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 10 - E. A. Einar. Om undervisningen i kemi i Frankrike och Schweiz - Anmälningar och recensioner - Georg Brandell. Niels Bang, Uppfostran och undervisning under nittonde århundradet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
25°
e. a. einar
kemi för åkerbruk och industri med stark betoning av färg–
o o
ämnenas kemi; laborationerna omfattade organisk syntes och
analys av färgämnen. — Omkring den 15 juli slutade även i
Frankrike all undervisning.
Skulle ett allmänt omdöme fällas om vad jag sett och
hört under min ganska långa studieresa, så skulle det vara,
att undervisningen i kemi — om man bortser från detaljer
vid organisationen — här hemma i Sverige fullt kan mäta
sig med den, som bjudes i Frankrike och franska Schweiz
(Genève). Ett direkt bestyrkande av detta mitt omdöme gav
mig direktören vid Ecole Centrale Lyonnaise — tillika
professor vid universitetet i Lyon — då han till mig yttrade
följande: »Jag tror ej, att svenskarna ha så mycket att lära
av oss, då det gäller kemi och kemiundervisning».
Anmälningar och recensioner.
Niels Bang. Uppfostran och undervisning under nittonde
århundradet. Översättning av Gust. Elmquist. Stockholm, P. A.
Norstedt & Söners förlag. 155 sid. Pris kr. 8:75, numr,
biblio-filuppl. kr. 12:—.
Som bakgrund för sin framställning om uppfostran och
undervisning under det nittonde århundradet ger förf. först en
överblick över förhållandena vid latinskolan och folkskolan vid
slutet av det adertonde århundradet samt över den kritik, som
i slutet av det adertonde seklet riktades mot det dåvarande
skolväsendet, och de reformatoriska idéer, som förkunnades i
Frankrike av bl. a. Rolland, D’Alembert, Diderot, Condorcet och
Rousseau, i Tyskland av filantropisterna och nyhumanisterna. I
förordet påpekas, att skillnaden mellan ett nutida allmänt
läroverk och en latinskola av den allmänna typen i slutet av det
adertonde seklet är utomordentligt stor, men att de idéer,
omkring vilka man under denna tid samlade sig, och de
uppfost-ringsproblem, om vilka diskussionen rörde sig, påminna om vår
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
