Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Anmälningar och recensioner - Vilh. Vessberg. Emil Hildebrand och Ludvig Stavenow, Sveriges historia till våra dagar - Vilh. Vessberg. Martin P:son Nilsson, Den romerska kejsartiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3 2 anmälningar och recensioner 3 i
3 i
och därigenom i lätthanterligare band. Det minskade formatet
har dock gjort bifogade kartor otydligare, särskilt genom att
färgbeteckningen ersatts av skuggning. Även
illustrationsmaterialet har undergått en revision; en del porträtt hava ersatts av
andra. Arbetet blir fördelat på inalles fjorton delar, och de
övriga beräknas utkomma under åren 1922 och 1923.
Vsbg.
Martin P:n Nilsson. Den romerska kejsartiden. Första
delen. Stockholm 1921. P. A. Norstedt & Söners Förlag.
En bredare anlagd, populär framställning av den romerska
kejsartiden har hittills saknats i svensk litteratur, och det är
därför med glädje och tacksamhet man mottager professor Nilssons
ovannämnda arbete, vars första del nu föreligger. Den
egentliga politiska historien behandlas i en inledande översikt
jämförelsevis kortfattat. Rikets inre förhållanden i socialt,
ekonomiskt och kulturellt avseende utgöra det huvudsakliga innehållet.
Först kommer en geografisk översikt över det väldiga riket, där
särskilt redogörelsen för det rikt utvecklade vägnätet är av
intresse; i en skarp motsats till detta stå de försummade
sjöförbindelserna. Nästa kapitel handlar om Rom och provinserna
och visar huvudstadens fortgående degradering i sammanhang
med medborgarrättens utsträckande. Rom följde i detta
hänseende i motsats till de antika demokratierna (t. ex. Athen) en
liberal politik, som gjorde riket starkt i samma mån det blev
stort. Ett särskilt kapitel är ägnat åt hären. Förfin framhåller
den oerhörda skillnaden mellan den romerska yrkeshären och en
modern värnpliktshär. Den senare är demokratiens bästa stöd,
samhällets starkaste skydd mot militärdiktatur i reaktionär eller
bolsjevikisk anda. De antika staterna giva exempel på denna
sanning. Den pacifistiska andan, olusten att göra krigstjänst,
som överlät vapnen åt barbarerna, vållade rikets undergång. Det
sista kapitlet i den utkomna delen är kanske det intressantaste
på samma gång det rör sig om det svåraste ämnet:
befolkningsproblemen. I Rom liksom i våra dagars kulturstater sköt den
individualistiska uppfattningen äktenskapets sociala betydelse åt
sidan. Följden blev som nu nedgång i nativiteten. Det
romerska kejsardömet fattade problemet från den sidan, att det
tillväxande släktet var ett intresse för det allmänna, och sökte
därför avlyfta bördan att försörja barnen från individen och
lägga den på staten. De i detta syfte skapade
alimentarstiftel-serna äro den största sociala åtgärd historien känner. Men
fonderingen av deras kapital var ett stort misstag. Kapita-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
