Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Anmälningar och recensioner - E. Solander. O. Hedström och Sven Olsson, Lärobok i handelsräkning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3 2
anmälningar och recensioner 3 i
Detta står i sammanhang därmed, att i fråga om subtraktion
förordas kompletterings- eller adderingsmetoden. Det kan vara starkt
i fråga, om ej denna, som uteslutande användes i en del andra
länder, ej borde även hos oss inövas från första början; att först
inlära en (direkt) metod och därpå övergå till en annan, mera
praktisk, är slöseri med tid och leder under övergångstiden lätt
till förvecklingar.
Vid användningar på myntreduktioner ha författarna gjort
omfattande bruk av nutidens tyvärr alltför växlande kurser; tyska
marken tycks dock ha åsatts högre värde än det vid
tryckningstiden gällande.
Sid. 34. »Med räntetal förstår man produkten av kapital
och dagantal. Med räntetals divisor förstår man det tal, med
vilket man skall dividera en räntetalssumma för att erhålla räntan.»
Ref. är ej nog bekant med affärsmatematik för att kunna avgöra,
om definitionerna bestämma allmänt brukliga storheter. Då
emellertid multiplikation är ett enklare räknesätt än division,
tyckes det, åtminstone om ej räknemaskin användes, vara
enklare att använda en räntetals -faktor, lika med räntetalsdivisorns
inverterade värde.
Häftet innehåller åtskilligt, som kan vara till nytta och nöje
även för andra än de elever, för vilka det närmast är avsett. Så
t. ex. beräkningar rörande lagringstid, kreditgivningstid och
kredit-tagningstid, av vikt om man vill bedöma, om handlandes
försäljningspris ger skälig eller oskälig vinst; beräkning av
inkomst-och förmögenhetsskatt; beräkning av dyrtidstillägg, m. m.
I inledningen anföres: »Vid uträknandet av exemplen skola
eleverna själva under lärarens ledning försöka utfinna möjliga
genvägar. När t. ex. i n:r 66 28578 skall divideras med 1001,
erhålles ett tillräckligt exakt resultat, om 28578 först divideras
med 1000, och den så erhållna kvoten minskas med ^^ av sig
själv» (sitt värde). Mot saken i och för sig är naturligtvis alls
intet att invända. Men börjar eleven approximera på egen hand,
förefinnes alltid en viss risk för att han, om han ej kan bedöma
approximationsgraden, approximerar på orätt ställe eller sätt. Skall
2858 divideras med 1000 + a, fås
2858
2858
1000-
a
/ CL \
Villkoret är således, att (y^l kan försummas i jämförelse med 1.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
