Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Anmälningar och recensioner - Aron Rydfors. R. Malmgren, Sveriges Grundlagar - Vilh. Vessberg. Henrik Schück, Ur Axel Reuterholms dagbok
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3 2
anmälningar och recensioner 3 i
Arbetet är närmast avsett för de akademiska studierna i
statsrätt. Men genom sin egenskap att vara vår senast utkomna
grundlagsedition blir det oumbärligt jämväl för det offentliga
livets män, som måste äga kännedom om svensk statsrätt i dess
nuvarande skick, och genom sina nyss antydda formella
förtjänster tillika en njutbar och värdefull ackvisition för en större
allmänhet. Att editionen påpekats i denna tidskrift, har
givetvis sin grund däri, att den är oumbärlig jämväl för
läroverkslärare, som ha på sin lott att på gymnasiet meddela de första
grunderna i svensk grundlagskunskap.
Aron Rydfors.
Ur Axel Reuterholms dagbok. Några kulturbilder från
frihetstiden. Utgivna av Henrik Schiick. Stockholm 1921.
P. A. Norstedt & Söner.
Axel Reuterholm var son till landshövdingen Nils R. och
broder till den ivriga »mössan» riksrådet Esbjörn Kristian
Reuterholm, som blev fader till Gustaf Adolf R., hertig Karls bekante
gunstling. Axel var liksom fadern och brodern »mössa» och
deltog i flere riksdagar, ehuru han aldrig blev någon lidelsefull
partiman. På ämbetsmannabanan stannade han som kammarråd
och dog vid blott fyrtionio års ålder 1763. Han förde en följd
av år en vidlyftig dagbok, av vilken endast delarna för 1737 och
1738 äro fullständigt bevarade, de övriga, från 1732 till och med
1742, finnas blott i fragment. Av dagboken för 1738 ger Schiick
några utdrag, kompletterade med ett och annat ur de övriga.
Det är en sympatisk bild man får av författarens förut knappt
uppmärksammade personlighet. I Falun, faderns
landshövdingeresidens, gör han bekantskap med familjen Moraeus och träffar
där bl. a. Linnæus, med vilken han sedan umgås i Stockholm.
Man införes i det glada ungdomslivet i Falun med dess erotiska
svärmeri i pastoral stil. Från vistelsen i Stockholm vid riksdagen
1738—39 meddelar utgivaren utförligare utdrag ur dagboken,
som även röra sällskapsliv och hovliv. Trots sin ungdom var
Reuterholm en god iakttagare, och hans reflexioner äro ofta både
träffande och framsynta. Så skriver han 1739 i sammanhang
med mössregeringens fall: »Nu sås det förgift ut, som antingen
blir vårt rikes fördärv och undergång eller åtminstone, så snart
vi få en konung, den där haver mod och vilja därtill, kastar oss
under det ok, som vi så drygt känt och så mödosamt bortkastat
och den redan erhållna friheten så illa brukat, och lär detta
ändå bli det yttersta hjälpmedlet att befria oss från fördärv och
undergång.» Reuterholm hade även vittra intressen och var en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
