Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Anmälningar och recensioner - Aron Rydfors. R. Malmgren, Sveriges Grundlagar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3 2 anmälningar och recensioner 3 i
3 i
mycket fortgått i extensiv riktning, har den desto mer tagit form
i ett »ideligt jänk» på den nedärvda statskostymen. Under
sådana förhållanden måste också grundlagseditionerna, som avse
att hålla allmänheten à jour med den statsrättsliga utvecklingen,
allt tätare följa på varandra, och även den köpande publiken
måste vara rapp i vändningarna, om den ej vill riskera att fylla
sina bokhyllor med redan föråldrade upplagor. Den här ovan
angivna editionen, som utkom i slutet av år 1921, är också så
till vida redan efter sin tid, att den ej upptager de av nu
pågående riksdag lagfästa bestämmelserna om införandet av
referendum, om avskaffandet av fullgjord värnplikt som villkor för
politisk rösträtt samt om rätt att anlägga boktryckerier i vissa
municipalsamhällen.
Oavsett dessa punkter utgör prof. Malmgrens edition ännu
ett adekvat uttryck av Sveriges gällande författningsrätt — så länge
det nu räcker.
Förutom grundlagarna omfattar editionen även de
viktigaste därmed sammanhängande och dem kompletterande
författningarna, bland dem även den senast utfärdade
departemental-stadgan. Bland dessa återfinner lekmannen kanske icke utan
förvåning en så speciell författning som lag om val av
borgmästare samt kungl. kung. om vittnen vid valsedelsförsändelse
vid kommunala val, detta senare, ehuru kommunallagarna —
förmodligen av utrymmesskäl — ej medtagits i denna volym.
Frånsett urvalet utgöres utgivarens egen insats av de till olika
paragrafer fogade kommentarerna. Dessa innehålla förklaringar,
erforderliga för en riktig uppfattning av lagtexten, olika
tolkningar eller vedertagen praxis jämte en och annan
litteraturhänvisning eller flyktig återblick på de historiska förutsättningarna;
för övrigt inskränker sig det historiska inslaget till bifogandet av
årtalen för de förändringar den och den paragrafen undergått.
Jämsides med sakkunskapen framträder i dessa
kommentarer en annan förtjänst, som icke alltid stått lika högt i kurs
på akademiskt håll, nämligen den språkliga framställningens
pedagogiska styrka. På samma gång denna framställning äger det
juridiska uttryckssättets knapphet och saklighet, utmärkes den av
en klarhet och enkelhet, som fritar även mycket oskolade läsare
från besväret att fundera om meningen. Ur den formella
språkriktighetens synpunkt må tilläggas, att stilen hållits ren från de
i modern svensk prosa så vanliga inflytelserna både av
tidningssvenskan och dansk-norskan. Formen (Man) »avgör sig» (sid.
79) är kanske lagspråk. Den gamla tyska formen »augsburgiska»
i lagtexten upprepas i kommentaren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
