Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - D. Nygren. Avstavning av ord
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
avstavning av ord
85
lan två \okaler, såsom t. ex. i tunga, bör odelat föras till den
föregående stavelsen. Man bör skriva tung-a, ej mera tun-ga,
såsom både vi och de flesta andra europeiska folk, som hava
denna ljudbeteckning, val från gammalt brukat göra.
Här har man alltså låtit intresset för den nyssnämnda
mekaniska regeln fara. Skälet för den nya delningen är
naturligtvis, att ng är ett enkelt ljud. Men man synes ha förbisett, att
detta ljud i svenskan mellan vokaler alltid är långt och
följaktligen borde tecknas dubbelt. Såsom man skriver och delar
tun-na, borde man skriva och dela tung-nga. Vi ha i svenskan
ett annat enkelt ljud, som saknar eget tecken och mellan vokaler
vanligen är långt, och som alltså, även det, egentligen borde
tecknas dubbelt: det är ^-ljudet. I ordet ässja och några andra
finna vi detta ljud skrivet med ssj. Men näppeligen lär väl
någon vilja förorda en sådan avstavning som ässj-a. Man väljer
här en annan väg, just den, som från gammalt beträtts i fråga
om ng; då ljudet (den långa, »fördubblade» konsonanten)
fördelar sig på två stavelser, så delar man även ljudtecknet,
eftersom det nu händelsevis är sammansatt, på två stavelser. Man
skriver äs-sja, tun-ga. Någon tillräcklig anledning att övergiva
denna rätt naturliga ordning finnes icke, allra minst något skäl
att övergiva den i det ena fallet, men behålla den i det andra.»
Sundéns Svensk språklära intar icke någon bestämd
ställning till røg–ljudets avstavning. I anm. 3) säger den:
»Likaså föres ng, såsom tecken för äng-ljudet, till
föregående vokal, t. ex. mång-en, eller också avstavas enligt regeln,
t. ex. m ån-gen. »
Med all önskvärd tydlighet framgår här, vilka uppenbara
olikheter vid avstavning av ord det förefinnes mellan
akademien å ena sidan och språklärorna, som tillämpas i skolorna,
å den andra, och därmed även inräknat pedagogerna. Sundéns:
Svensk språklära,har här tagits såsom företrädare för
språkmännens åsikt, då den väl är den språklära, som mest
tillämpas inom skolorna. Någon nutida språklära, som företräder
akademiens ståndpunkt, finnes, undertecknad veterligt, icke.
Givetvis måste dessa differenser framkalla olägenheter
vid språkbehandligen. Att pedagogerna samlats kring en
mekanisk regel, är ganska naturligt. Lättnaderna för ele-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
