Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Georg Brandell. Självstyrelse i skolan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
154
georg brandell
skrivit några mycket tänkvärda sidor om »Individuum und
Masse», där han med gillande till och med citerar Nietzsches
ord: »Gemeinschaft macht gemein.» Det torde icke kunna
betvivlas, att många lärjungar i skolorna lida under det tryck,
som massan utövar. Men om detta är fallet redan i de
skolor, som icke äga självstyrelse, i huru mycket högre grad
måste det då icke vara förhållandet i de skolor, där massan
är organiserad, och där ledarna ha erkänd befogenhet att
utöva ett sådant tryck. Foerster tror, att denna
maktutveckling kommer att stå endast i det godas tjänst, och att
trycket således endast kommer att riktas mot dem, som icke
vilja rätta sig efter de med sedlighetens bud
överensstämmande reglerna för skollivet. Det är icke alldeles säkert.
Det är tvärtom mycket sannolikt, att den ledande ställningen
ofta kommer att innehavas av sådana, som lätt finna tillfällen
att tillfredsställa sin personliga fåfänga genom förtryck mot
de svaga, översitteri och trakasserier av olika slag. Det är
icke uteslutet, att många lärjungar under sådana förhållanden
önska, att självstyrelsen måtte ersättas av den förut rådande
»upplysta despotismen». »Det är sedligt värdigare att lyda
den verkligt överlägsna kraften och kompetensen än att lyda
likställda, vilkas styrka endast ligger i antalet.»
Den statsborgerliga uppfostran, som självstyrelsen påstås
skola medföra, kan med säkerhet sägas vara mycket minimal.
Det kan till och med ifrågasättas, om icke skolstaten måste
i detta avseende åstadkomma en verkan, som är alldeles
motsatsen till vad som åsyftats. Även om skolstaten
organiserats till så stor överensstämmelse med staten som möjligt,
så är det dock tydligt, att någon likhet icke kan existera
mellan två så inkommensurabla samhällsbildningar annat än
i fråga om utanverket, det oväsentliga, det rent periferiska.
Men detta hindrar icke, att lärjungarna kunna få den
uppfattningen, att statens uppgifter icke äro väsentligt olika
skol-statens, och att den, som deltagit i avgörandet av skolstatens
angelägenheter, därmed förvärvat sig förmåga att riktigt
bedöma politiska och sociala förhållanden. Detta kan giva upp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
