Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - August Isaacsson. Om avstavning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
82
august isaacsson
likställda med ässja. Ur pedagogisk synpunkt vore det alltså
lyckligast att bestämma sig för avstavningen disku-ssion,
ä-ssja. Av samma skäl bör man nog också dela sta-tion,
ehuru stat-ion mera stämmer med det vårdade uttalet.
Beträffande x finnes ju inte någon enhetlig praxis, helt
naturligt, då det betecknar två ljud men inte självt kan delas.
Antalet ord på -xion i svenska språket är också så ringa —
blott fem, alla utom reflexion mycket ovanliga — att de i
detta fall sakna praktisk betydelse.
Någon vill måhända invända, att det är inkonsekvent
och olämpligt att föra ng till den förra stavelsen men
sje-Ijudets tecken till den senare. Detta inkast är dock föga
vägande, alldenstund ng som bekant icke kan förekomma i
uddljud, men däremot sje-ljudet är vida vanligare i udd- än
i in- eller slutljud. Språkets egen natur gör alltså här en
olika väg fullt berättigad.
För att förebygga missförstånd måste jag till sist göra
en anmärkning om min sats, att bokstavsgrupp, som utgör
tecken för ett ljud, icke bör uppdelas. Det är självklart, att
denna regel icke får tillämpas på supradentalerna, då
r + dental av en mycket stor procent bildade svenskar, som
också göra anspråk på att tala riksspråk, icke uttalas som èttljud.
Alla äro ense om att avstavning av enkla ord i
görligaste mån bör undvikas. Av estetiska skäl bör man
naturligtvis också söka ordna ett tryckt arbete så, att inte ett
större antal rader i följd sluta på bindestreck. En
typografisk regel säger, att icke mera än tre omedelbart på varandra
följande rader böra få sluta med avdelat ord. Denna princip
är givetvis sund, men icke så sällan brytes det mot den, t. ex.
ovan cit, del av Läsebok för folkskolan s. 1141, 1196. Föga
mindre stötande är det, då ett proportionsvis mycket stort
antal bindestreck möta på samma sida, även om de endast
uppträda två à tre i omedelbart grannskap. Ur den
synpunkten är det anförda arbetet föga mönstergillt uppsatt, se
t. ex. s. 1142, 1169, 1231. Att där bristande uppmärksamhet
i fråga om denna sak föreligger, är tydligt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
