Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Anmälningar och recensioner - B. Risberg. E. Wessén, Isländsk litteratur i urval och översättning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i86
anmälningar och recensioner 1 57
het. Så äro t. ex. i första strofen av Yoluspå r. i—2 hämtade
från Gödecke, r. -i—4. från v. Friesen, r. -6 från Åkerblom,
o 9
r. 7 fran v. Friesen och r. 8 från Åkerblom. Här och där har
ju utgivaren själv också tillformat rader, och några av dessa
låta gott höra sig, såsom i str. 44 i samma dikt: kunskap har
jag mycken, | mera har jag skådat | av världens öden | och de
väldiges fall (om nu ej detta är hämtat från någon mig ej
tillgänglig tolkning såsom Brates). Emellertid kan det ej hjälpas,
att sammanställningen av olika översättares rader medfört en
viss brokighet i stil och rytm, och utgivaren själv har ibland
format så hårda rader som: »när han sliter lik, Blek näbb» (med
4 upptaktstavelser), »har du arbetare få», »äro de tre, så vet
det all världen». Ofta ha verserna på detta sätt allt för många
obetonade stavelser. Den sista raden kunde ju t. ex. lätt
omformats till: »vad trennt vetz, vet världen» och så en hel mängd
andra.
Vad språket angår, är det en förmån att Gödecke mest
anlitats, ty Åkerblom, som därnäst bidragit, må ha en korrektare
tolkning, men så värst poetisk är den icke. När t. ex. från
denne hämtats (Håvamål str. 36): »Ett hem är oss bäst, | fast
bräckligt och ringa» (borde väl varit: om än b. och ringa), så
märker man nog, att Gödeckes bekanta avfattning: »bäst är eget
bo, I om än en backstuga», har en helt annan åskådlighet och
fornartad kraft. (Vad är för resten »ett bräckligt kem»})
Ser jag på sådant, som tydligen tillhör Wesséns eget
åtgörande, så skulle jag exempelvis vilja anmärka mot raden om
Tryrn (str. 27), som »studsade(!) undan (I) | till ändan av salen»
(bättre: for tillbaka | bort genom salen) samt uttrycken »leka
brädspel» (Voluspå str. 8) och Håvamål 65 a: »de ord | som en
annan man säger», varmed menas: »som man säger till en annan»
(föreslås: som till andra du säger). I Håvamål str. 44 har ett
felaktigt »dock» insmugit sig från följande strof och i str. 41:
»Med vapen och kläder | Din vän du glädje I | Själv du vet det
väl» förstår jag ej alls sista raden. Skulle ej meningen våra:
»sådant som synes dig själv» (nämligen lämpligt att giva)?
Säkerligen kan man emellertid lita på, att meningens riktiga
återgivande är samvetsgrant eftersträvat och väl i de allra flesta
fall uppnått, och detta synes mig vara en icke liten förtjänst,
liksom även att meningen återgivits på begripligt sätt. Gödeckes
tolkning, som Steffen nästan helt följer, är ju ofta rätt
svårbegriplig.
Boken är försedd med förklaringar ungefär likartade och
ibland liklydande med Steffens, dock ofta också utförligare, sär-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
