Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Elis Wadstein. De moderna språken å gymnasiet med realskolan och å lyceet enligt skolkommissionens förslag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
de moderna språken och skolkommission 2 07
2 07
sterande eller ock användes dylikt prov — så vitt jag kan
finna — endast i ett fall, som icke är analogt med proven
hos oss i språk, i fråga om vilka undervisningen även avser
att bibringa lärjungarna förmåga att använda dem i skrift.
Att omlägga det skriftliga examensprovet av det skäl,
som kommissionen i Betänkandet I: 600 anför: att det skulle
göra grammatiken till mål i stället för att den endast bör
vara medel vid undervisningen, vore att bygga på ett av
motståndarna till ett grundligt grammatikstudium brukat
slagord, som icke träffar sakens kärna. Ty syftet med det
vanliga skriftliga provet i översättning till främmande språk är,
att examinanden i detta skall visa, utom förmåga att välja
de rätta orden, även förmåga att giva orden och satserna
den rätta formen. Studiet av grammatik är ett medel att
vinna sistnämnda förmåga, men att därför säga, att ett prov
av ifrågavarande art skulle göra grammatiken till mål vid
undervisningen, är att på ett ologiskt sätt sammanblanda
medlet med det mål, man med medlet avser att vinna.
För att icke bliva missförstådd vill jag betona, att jag
med vad jag här framhållit rörande grammatikundervisningen
ingalunda vill göra mig till tolk för ett överdrivet, i
praktiskt avseende onödigt grammatikplugg. Måttet och arten
av den grammatiska kunskapen bör rätta sig efter de mål,
som i olika fall äro att ställa för undervisningen. Måste
denna i vissa fall, såsom på grund av bristande tid, begränsas
till att lära eleverna läsa och förstå det främmande språket,
är ett väsentligen ringare mått av grammatisk insikt behövlig
än om målet även är att lära eleverna att själva använda
språket. Under första tiden efter införandet av den
nuvarande läroverksorganisationen hade jag också såsom censor
vid studentexamina mer än en gång anledning att för
vederbörande lärare framhålla, att det ej vore behövligt att i franska
driva så mycket syntax som under den föregående
organisationen, vid vilken målet för undervisningen i språket även
var att lära eleverna att skriva detsamma, utan att det vore
lämpligare att i stället använda den tid, som under de för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
