Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - C. G. Santesson. Språkundervisningen vid en högre folkskola
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
språkundervisningen vid en högre folkskola 2 17
2 17
verkligt förstående av språket och dess rikt pulserande liv
en absolut nödvändighet. Ett språk, inlärt utan grammatik,
kan närmast liknas vid ett ryggradslöst djur, utanpå kanske
med vackra former och färger men utan varje inre stadga
och form. Har sålunda grammatiken sin betydelse och sitt
berättigande nere i folkskolan oberoende av befintligheten
av en högre folkskola eller icke, bli bristande elementära
grammatiska kunskaper i denna senare, där undervisningen
i främmande språk tager sin början, ytterst besvärliga, ja,
t. o. m. ödesdigra för eleven. Det borde under sådana
förhållanden kännas som en sporre för folkskolläraren att under
de sista folkskoleåren .bibringa åtminstone de bästa av sina
elever, vilka ensamma böra komma i fråga vid den
nödvän-diga gallringen till den högre överbyggnaden, åtminstone det
kvantum elementär grammatik, som kräves, för att ett
främmande språk utan alltför stora svårigheter och tidsutdräkt
härpå må kunna byggas. Med skolkommissionens förslag
om folkskolan som bottenskola kvarstår orubbat detta krav
på att en solid elementär grammatisk grund bibringas eleverna
nere i folkskolan, ty utan denna måste undervisningen i
främmande språk i realskolan bli resultatlös. Svårigheterna i att
inom folkskolans oftast synnerligen heterogena klasser kunna
meddela dylik nödvändig grund för högre undervisning ligga
ju i öppen dag, i det folkskolan endast i undantagsfall kan
rensa klasserna genom kvarsittningssystem, läroverkens
vanliga och effektiva botemedel. Skolkommissionens botemedel:
den tidiga differentieringen med särklasser för mera begåvade
och för högre studier mera lämpade elever, vilka då skulle
få en mera teoretisk undervisning, kan ej annat än väcka
stora betänkligheter inför den stora vanskligheten, ja
omöjligheten att på ett så tidigt stadium avgöra, var begåvningen
finnes.
Efter dessa principiella anmärkningar övergår jag till
mina personliga erfarenheter av min språkundervisning vid
Falu stads högre folkskola under läsåret 1921—1922. Sko-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
