Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Anmälningar och recensioner - E. Liljeqvist. H. Høffding, Ledande tankar under det nittonde århundradet - Vilh. Vessberg. B. Hammer, Enhetsskolan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i86
anmälningar och recensioner 1 57
Lika tvivlande förhåller jag mig till »möjligheten» vid
uttalandet (s. 82): »Det är möjligt, att en stor och hög poesi en
gång kommer att avlösa religion och ’metafysik’, och att
gränsen mellan vetenskap och konst kommer att kunna dragas fullt
bestämt utan att det kännes som någon andlig förlust att
respektera denna gräns». Åtminstone för »möjligheten» av
uttalandets förra del måste jag sätta ett stort frågetecken. Det
verkar väl mycket Friedrich Albert Lange — osmält, trots de gångna
decennierna sedan hans dagar.
Och då psykologien (s. 53) betecknas som den humanistiska
vetenskapens centrala gren, måste redan den
Windelband-Ric-kert’ska psykologiuppfattningen motivera en viss skepsis
härvidlag, som finner det starkaste stöd i den vetenskapliga
psykologiens redan länge i stor utsträckning naturvetenskapligt färgade
arbetssätt. Även språkvetenskapen (jfr s. 55) är knappast ett
klart och rent fall av humanistisk vetenskap.
Med dessa antydningar, att mitt allmänna erkännande icke
utesluter åtskillig saklig dissensus, får jag låta mig nöja. Jag
vill därtill foga, att fastän Rosa Heckschers översättning synes
mig särdeles förtjänstfull, något enstaka missförstånd dock torde
föreligga. Jag hänvisar till uttalandet (s. 70), »att det som på
grund av det ena värderingsmotivet är ändamål (med
omedelbart värde) på grund av det andra är medel (med medelhögt
värde)». Ordet »medelhögt» liksom »medelhöjd» o. s. v. ha,
som bekant, i svenskt språkbruk intet att göra med termen
»medel» såsom korrelat till termen »ändamål» och knappast heller
mer att skaffa med relationen »omedelbart — förmedlat».
E Liljeqvist.
Bertil Hammer. Enhetsskolan. En orientering och ett
program. Uppsala 1922.
En orientering i frågan orn enhetsskolan gör professor
Flammer genom att referera Rudenschölds skrift »Tankar om
ståndcirkulationen» och Fridtjuv Bergs 40 år senare (1883) utkomna
»Folkskolan som bottenskola». Särskilt den senare skriften är
av stort intresse, i det dess förf. sedermera under de följande
årtiondena fick tillfälle att med stor energi och politisk fintlighet
arbeta på realiserandet av sitt däri utvecklade program.
Professor Hammer påpekar, huru Bergs skrift med sin genklang från
Spencers filosofi, sin böjelse för rätlinig konstruktion och sin
tendens att schematisera livets mångfald är ett inom sitt område
typiskt åttiotalsfenomen. Bergs slutkläm är, att elementarläro-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
