Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Anmälningar och recensioner - Vilh. Vessberg. B. Hammer, Enhetsskolan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i86 anmälningar och recensioner 1 57
1 57
verkens underklasser bli överflödiga och böra bortfalla, så snart
folkskolan kan meddela fullständig undervisning i allt, som hör
till en god barndomsskola. Man torde observera detta viktiga
tillägg 1 Som ett medel att föra läsaren in i den aktuella
diskussionen refererar förf. sedan Karl Nordlunds broschyr
»Bottenskole-problemet». Nordlunds inlägg står i en karakteristisk motsats
till Bergs. Berg är den principfaste, konsekvente teoretikern,
Nordlund den försiktigt avvägande praktikern, »som ger den
stora principen sin honnör vid entrén för att strax börja ett
be-skâftigt(î) sökande efter allehanda svårigheter vid dess
förverkligande». Nordlund inleder sitt inlägg med tre allmänna
reflexioner: det angelägnaste inom skolans arbetsfält är för
närvarande utbyggandet av de praktiska ungdomskolorna och
realiserandet av folkskolans nya undervisningsplan, vilka uppgifter icke få
sättas i fara genom den tillämnade organisationsreformen ; den
fyraåriga mellanskolan ovanpå den sexåriga folkskolan är ingalunda
ut-proberad i och genom våra kommunala mellanskolor, varför de
fortsatta försöken med olika skolformer icke böra hindras; folkskolan
själv bör ej lämnas ur räkningen vid bottenskolereformen. Dessa
synpunkter finner prof. H. högst betydelsefulla. Nordlund gör sedan
en befogad kritisk vidräkning med bottenskolans motivkrets, där
det finnes »ett frodigt buskage av banala fraser, halv- och
kvartssanningar och rena osanningar att röja upp med». Folkskolan
saknar det främmande språket i sin ämneskrets, den kan praktiskt
icke ersätta läroverkets nederstadium, vilket tillfullo bevisas av
det faktum, att mellanskolevägen till realskolexamen tar minst
ett års längre studietid. De försök man gjort att reducera den
av bottenskolan förorsakade tidsförlusten, t. ex. genom införande
av parallellklasser med främmande språk i folkskolan, anknytning
av mellanskolor till folkskolans femte klass m. fl., böra ej
avbrytas genom ett förhastat fixerande av en viss organisationstyp.
Prof. H. instämmer i denna Nordlunds kritik och anser, att den
förtjänat ett vida starkare betonande i förening med en principiell
attack mot den sexåriga bottenskolan. I det följande upptar N.
till kritik det sociala motivet för bottenskolan: att den skulle
främja nationell samling och social utjämning, detta tilltalande
för demokratisk uppfattning men av tvivelaktigt realitetsvärde
och mera att hänföra till förlegade romantiska föreställningar
(han stöder sin mening med uttalanden av berömda tyska
pedagoger ss. Foerster och Rein; Hammer tillägger för sin del ett
yttrande av Ries). Sin förnämsta insats i bottenskoledebatten
har Nordlund enligt Hammer gjort genom att framhålla vikten
av att tillvarataga de lägre samhällsklassernas begåvningar utan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
